Bättre förståelse om atomvapen behövs
NATO Finländarna stödjer allt mindre ett finländskt Natomedlemskap. Å andra sidan kommer höga Natomilitärer med utlåtanden enligt vilka Nato militärt i fall av krig borde stödja både Finland och Sverige (Reuters 30.11).
Vi vet att USA och Ryssland håller på att utveckla en ny generation av atomvapen, i synnerhet små taktiska atomvapen. USA kommer att använda 6 procent eller 400 miljarder dollar av sin försvarsbudget på att modernisera sina atomvapen. Tidigare var andelen 3 procent. Ryssland sätter ansenliga medel av sin försvarsbudget på en liknande utveckling.
Nordkorea har i november 2017 blivit en atomvapenmakt.
Landet hotar regelbundet med krig. Indien och Pakistan är atomvapennationer och deras relationer har inte alltid varit de bästa. Irans atomvapenutveckling har fortgått en längre tid, men ligger för tillfället på is. Israel anses även vara en atomvapenmakt.
Amerikanska försvarsanalytiker, med bakgrund inom försvarsministeriet och underrättelseorganisationen, kritiserade under hösten 2017 Finland för blåögdhet och bristande förståelse av de förändringar som vi står inför när det gäller atomvapen. Man vill inte debattera ”elefanten i rummet”, det vill säga de taktiska och strategiska atomvapnen som ett eventuellt framtida Natomedlemskap och vad den pågående tekniska utvecklingen innebär för oss. I Finland har man kanske inte heller tillräcklig
kunskap eller förståelse för de förändringar som sker inom global och europeisk säkerhets- och försvarspolitik. Finland har inte i dag tillgång till allt informationsutbyte inom Natoorganisationens säkerhets- och militärstrategiska riskbedömningar. Vår militära säkerhetspolitik grundar sig sålunda, kanske delvis, på bristfällig information och kunskap.
Enligt Utrikespolitiska institutet (UPI) (rapport 228, november 2017) står vi inför betydande nya säkerhetspolitiska utmaningar. Det är inte längre frågan om att bli Natomedlemsstat eller inte. Brexit innebär att EU:s försvarsdimension förändras och försvagas. Frankrike kan inte ensamt fylla det uppkomna säkerhetsstrategiska tomrummet. Ett medlemskap i EU räcker inte till för att säkerställa vår trygghet säkerhets- politiskt och militärt. USA:s roll är och kommer att bli alltmer avgörande för oss. Det är allt mer uppenbart att vi inte, i den nya militärstrategiska omgivningen, klarar oss utan trovärdiga allierade.
Lösningen ligger i bättre och gedignare förståelse samt kunskap kring de globala säkerhetspolitiska förändringarna och atomvapensektorns senaste tekniska utveckling. Detta ställer stora krav på vår säkerhetspolitiska försvarsförvaltning. Enligt UPI-rapportens rekommendationer borde finländska högskolor, nationella tankesmedjor samt tjänstemän tillsammans arbeta för en bättre förståelse när det gäller atomvapen och deras utveckling. Vi borde agera i dag så att vi inte i framtiden kanske blir tagna på sängen.