Julen är en repris
Vi må vara hur unika som helst, väldigt få av oss försöker uppfinna julen på nytt varje år. Traditionerna med gran, skinka, julstjärnor och julljus är ohotade. Julpynt kan påträffas mellan advent och tjugondag Knut. Det finns statistiska sanningar också o
Statistiskt sett firar de flesta av oss också i år en mycket vanlig jul med gran, skinka julkort och julhyacinter. Vi började julstäda tre veckor före julafton och vi spenderar drygt 500 euro på firandet. Varje dag under julhelgen ställer vi till med 33 eldsvådor på grund av alla levande ljus, allt stök i köket och allmän ovarsamhet mitt i julglädjen.
Också i år kommer vi finländare att köpa omkring 1,5 miljoner julgranar för 32 miljoner euro. En miljon av julträden kommer från julgransodlingar, resten är toppar eller unggranar från privata finländska skogar. Dessutom säljs 225 000 importerade granar varje år.
Trots telefoner, Facebook, Skype och andra former av kontaktskapande medier skickar vi fortfarande 30 miljoner julkort inför julhelgen. Enligt en undersökning som Posten beställt anser tre av fyra finländare att julkorten är ett genuint och viktigt sätt att önska släkt och vänner god jul. Nio av tio låter korten de fått ligga framme över julen, sju av tio sparar dem till nästa jul eller längre.
Av julblomstren är den doftande – eller luktande – hyacinten vanligast med 2 miljoner per år, Julstjärnan är en seriös utmanare. 1,8 miljoner krukor odlas och säljs årligen till jul. Tra-
I Finland började vi köpa julstjärnor på allvar först på 1970-talet. De snöigaste jularna har hittills infallit 1915, 1965, 1973, 1980, 1981 och 2010.
ditionen kom till Europa på 1830-talet, men i Finland började vi köpa julstjärnor på allvar först på 1970-talet. Den julröda är den vanligaste, men den vita varianten blir populärare för varje år.
Kyrkans högtid
320 000 finländare går i kyrkan på julafton. Det är tre gånger fler än under första söndagen i advent. Andra dagar med relativ trängsel i kyrkbänkarna är juldagen med omkring 77 900 besökare och julnatten med 66 400. På julmorgonen och annandagen har de flesta annat för sig.
De vackraste julsångerna är en kyrklig allsångssatsning som i år firar 45-årsjubileum. Sånghäftena på finska eller svenska närmar sig en miljon i upplaga, och deltagarna är lika många. Kollekten går i år till ungdomar som hotas av utslagning.
Förberedelser i god tid
Julförberedelserna började för de
Bara en av sex medger att de väntar med julklapparna till sista minuten, och de flesta som gör det är män.
allra flesta finländarna redan 20 dagar före jul, oftast med städning. De flesta tar det bit för bit under veckorna fram till jul. Bara omkring 10 procent av finländarna tror på panikstädning i sista minuten.
19 procent börjar julförberedelserna med att köpa eller tillverka julklapparna. För 13 procent är det viktigast att skapa stämning med ljusslingor eller ljusstakar. Tio procent börjar med att julpynta bostaden. Drygt 30 procent har tänt julbelysningen redan i november när det blev riktigt mörkt.
De flesta meddelar att de köper julklapparna i god tid före den värsta julruschen. Bara en av sex medger att de väntar med julklapparna till sista minuten, och de flesta som gör det är män.
Drygt 500 euro
Finländarnas julbudget har varit rätt oförändrad de senaste åren. För ett år sedan var den 517 euro. Julgåvor bestående av choklad och godis, kläder och leksaker ligger alltid i topp, men presentkorten blir allt mer populära. Av den genom-
snittliga julbudgeten i fjol gick 305 euro till julklappar och 212 euro till andra julinköp.
15 procent av dem som svarade på enkäten hade kommit överens
Nästan 30 procent planerar att helt enkelt resa bort.
om en övre prisgräns för presenterna, i snitt 50 euro för klappar åt barnen och 30 åt vuxna.
Julhelgen är, om uttrycket tillåts, rena julafton för handeln i stort. I december är omsättningen 25 procent högre än under årets andra månader. I fjol uppgick månadens försäljning till nästan 5 miljarder euro. Av den summan var 890 miljoner själva jultillägget. Näthandeln blir allt viktigare, men fortfarande väljer 40 procent av finländarna att köpa över disk.
40 procent av finländarna har någon gång köpt begagnade saker som de gett i julklapp. Betydligt fler kan tänka sig att göra det. På mottagarsidan anser 80 procent att det skulle vara helt OK att få begagnat, inte minst för att det är ett hållbarare sätt att handla. Nästan 60 procent av finländarna tänker åtminstone i någon mån på miljön när de förbereder sig för julen.
Mat och dryck
För grisar är julen ingen lycklig högtid. Varje år köper vi finländare 6–7 miljoner kilo julskinka. Det mesta är inhemsk produktion, bara 7 procent är importerat. Åtta hushåll av tio äter skinka till jul. Alternativen är oftast kalkon, fisk eller vilt.
Den tunga julmaten håller långsamt på att bli lite lättare. Drygt 30 procent av finländarna försöker aktivt införa mera vegetariska och fiskbaserade rätter på julbordet. Grönsallad, batatlåda, rödbetor med Auraost i ugnen, ostar, citrusfrukter och nötter ges mera plats på bordet. De klassiska kålrots- och morotslådorna finns kvar på åtta av tio julbord.
Julen är den tid på året när dukningen får extra stor betydelse. I synnerhet 65–79-åringar tycker det är viktigt med julservisen, ljusstakarna, festbesticken och julduken. Minst energi lägger 25–34-åringar på julbordets utseende.
Under julveckan brukar Alko ha två miljoner kundbesök, under hela december 6,4 miljoner. Storsäljaren är rödvin, som finländarna nu konsumerar 2,5 miljoner liter av. Rödvinsförsäljningen är 145 procent högre än normalt, och totalt sett fördubblar Alko försäljningen under de två veckorna närmast jul. Enligt bryggeribranschen har mer än 60 procent av finländarna också öl på julbordet. Ölförsäljningen i december är 20-30 procent högre än under oktober eller november.
Jul på annan ort
Ganska många flyr julen. Nästan 30 procent planerar att helt enkelt resa bort. Lika stora grupper åker till Europa som till mera avlägsna destinationer. Inom Finlands gränser är rörligheten också stor under helgen. Drygt 2 miljoner inrikesresor med minst en övernattning brukar vara julens saldo. De allra flesta övernattningarna är gratis, vi åker alltså och hälsar på vänner och bekanta eller övernattar i den egna fritidsstugan.
Till Finland kommer samtidigt cirka 250 000 julturister som i snitt stannar två nätter. Nästan hälften av dem besöker Lappland.
För en del är julhelgen kombinerad med födelsedagsfirande. Nästan 37 000 finländare är födda under någon av juldagarna och fördelningen är rätt jämn. På själva julafton firar 12 684 personer, på juldagen 12 170 och på annandagen 12 002.
Julaftonens namnsdagsbarn Eva/Eeva och Adam/Aatami är inte så sällsynta. Under åren 2010–2016 föddes 1 095 Eeva och 714 Eva. Saldot för pojkarna var 38 Aatami och 533 Adam.
430 000 finländska hushåll tittade på Kalle Ankas julhälsning i fjol. Det är bara småpotatis jämfört med Sverige, där omkring 3,5 miljoner hushåll planerar julafton enligt det teveprogrammet.
Blir det en vit jul? Det är svårt att säga var snögränsen kommer att dras, men de snöigaste jularna har hittills infallit 1915, 1965, 1973, 1980, 1981 och 2010. Mörkt är det däremot alltid under största delen av juldygnen. Mängden av levande ljus och framplockad elektrisk belysning av olika slag gör att det ibland händer olyckor. I snitt brukar det inträffa 33 eldsvådor per helgdag under julen. Släck de levande ljusen när du lämnar rummet!
Källor: Naturresursinstitutet Luke, Posten, Finlands evangelisk-lutherska kyrka, Finska Missionssällskapet, Handelsträdgårdsförbundet, Befolkningsregistret, Meteorologiska institutet, Statistikcentralen, Tori.fi, Finsk Handel, Förbundet för finskt arbete, Alko, Bryggeriförbundet, SF-Caravan, varuhusens egna undersökningar.
Drygt 30 procent av finländarna försöker aktivt införa mera vegetariska och fiskbaserade rätter på julbordet.