Tidiga insatser kan stoppa familjens totalkrasch
Formerna är många: Läger för de mest utsatta barnfamiljerna, insatser i familjer där våld är närvarande, resursstärkande grupper för dem som behöver stöd och råd i en utmanande vardag. Och det är till stor del med hjälp av luciapengar den här verksamheten upprätthålls.
– Begreppet utsatta barnfamiljer kan kännas brett. För oss handlar det både om människor som av olika orsaker har någon akut kris på gång och om dem som på grund av en skärpt socialpolitik hamnar i mer permanenta inkomst- och hälsorelaterade svackor, säger Katarina Fagerström, sakkunnig i förebyggande barnskydd.
I början av 90-talet fanns det mer och bättre kommunalt stöd för barnfamiljer. Det kunde exempelvis handla om hemhjälp i oväntade kriser. Men under den ekonomiska depressionen monterades mycket av detta ner.
För att få någon hjälp alls krävs det vanligen att familjerna måste ta vägen via barnskyddet, och det tycker Fagerström i många fall är en onödig krok.
– Många av de familjer som deltar i vår verksamhet är trötta, de har inte möjlighet eller råd att hålla semester och behöver egentligen bara en paus och lite stöd för att orka vidare.
Det vet också Britt-Helen Tuomela Holti, sakkunnig i familjearbete.
– Många familjer som deltar i lägren har någon stödåtgärd från en myndighet och får kanske någon service. Men det svåra är bara en bit av livet. I vår verksamhet handlar det om att ge kraft att stiga ur ekorrhjulet, få lite paus, träffa andra föräldrar med motsvarande situation.
Hjälp med familjevåld
Sedan finns det också problem av en helt annan karaktär än olika slag av kriser i vardagen.
Ett projekt, också finansierat med luciansamlingens intäkter, är de Trappan-utbildningar, som riktas till anställda inom olika sektorer som arbetar med barn. Det handlar om en svensk modell, där professionella utbildas i hur de bemöter barn som lever i familjer, där det förekommer våld.
Till dags dato har närmare 100 professionella fått ta del av den kostnadsfria utbildningen.
Janiina Mieronkoski analyserade nyligen i sin prograduavhandling modellens spridning och användning. Det visade sig att över 60 procent av dem som deltog i undersökningen senare hade haft användning av Trappan när de mött barn som bevittnat familjevåld.