Kärnkraftsbygget avancerar trots bristande säkerhetskultur
Fennovoimas kärnkraftsbygge i Pyhäjoki rullar vidare, trots uppdagade brister i säkerhetskulturen och upprepade förseningar i tidtabellen. På Fennovoimas kontor i Helsingfors räknar man med att bygget av reaktorn kan köra i gång 2019.
Kärnkraftsbygget i Pyhäjoki har överskuggats av motgångar och en lång rad osäkerhetsmoment. I september i år meddelade Fennovoima att man justerar tidtabellen för bygget av reaktorn från 2018 till 2019.
Fennovoima uppger som orsak till förseningen att Rosatom har haft svårigheter att leverera den dokumentation som Strålsäkerhetscentralen (Stuk) kräver av projektet.
En månad senare påtalade Stuk att projektets nyckelaktörer har försummat de säkerhetsföreskrifter som ställs på kärnkraftsbyggen. Stuks utlåtande ligger som grund för Närings- och arbetsministeriets beredning liksom Statsrådets förestående beslut om bygglovet.
Enligt Stuk måste projektets ryska organisationer förbättra sin säkerhetskultur innan de kan påbörja bygget av den nya reaktorn. Bland andra reaktorns leverantör, Raos Project, och huvudentreprenören Tita 2 uppfyller inte Stuks krav på säkerheten.
– Utgångsläget är fortfarande detsamma. Det brister i dokumentationen och säkerhetskulturen. Vi har gett Fennovoima tid att bemöta vårt utlåtande före maj 2018. Det är ju Fennovoima som leder bygget och därmed svarar de också för att säkerheten uppfyller alla finländska kriterier, säger överinspektör Pia Oedewald på Stuk.
■
Det är inte bara säkerhetsföreskrifterna som vållar problem för Fennovoima. En del av projektets delägare har fått kalla fötter. Keskos dotterbolag Kestran kiinteistöpalvelut Oy beslöt redan 2014 att dra sig ur Fennovoima. I januari i år beslöt skiljemannadomstolen att Kestra inte behöver delta i tilläggsfinansieringen av Fennovoimas kärnkraftsbygge. I praktiken har Kestra inte lyckats sälja sina aktier till en tredje part, vilket innebär att bolaget fortfarande hänger kvar på förteckningen över projektets delägare. Utöver Kestra har även Valio meddelat att bolaget vill avstå från sin andel på 1,4 procent. Ett flertal kommuner, som för tillfället är delägare i Fennovoima, diskuterar även en eventuell sorti.
Kestras och Valios tveksamhet uppvägs av att energibolaget Fortum och byggnadsbolaget SRV gick med som delägare i Fennovoima med 6,6 respektive 1,8 procents andelar i augusti 2015. Outokumpu har därtill utökat sitt ägande till 14,1 procent.
Den finska regeringens principbeslut förutsätter att minst 60 procent av ägarna bör vara finska bolag. Andelen finska delägare i Fennovoima är för tillfället 66 procent medan Rosatom äger den största enskilda andelen som uppgår till 34 procent.
– Keskos beslut påverkar inte projektet eller ägandestrukturen eftersom Kraftbolaget SF redan äger 66 procent av aktierna i Fennovoima och därmed tryggar den andel som regeringens principbeslut kräver, säger kommunikationschef Heli Nikula på Fennovoima.
Bygget avancerar
Trots diverse förseningar fortsätter bygget i Pyhäjoki med oförminskat tempo. Enligt Heli Nikula på Fennovoima ska bolaget de närmaste veckorna satsa på muddrings- och sprängningsarbeten samt bygga fundament för kärnreaktorns kylvattenanläggning. Utöver detta ska man också bygga inkvartering för närmare 1 000 byggnadsarbetare. I december pågår bygget av sex nya bostadshus. Efter årsskiftet tar Fennovoima itu med Titans och Raos Projects kontorsutrymmen med tillhörande parkeringsplatser för omkring 500 personbilar.
Fennovoima kommer att investera 400 till 500 miljoner euro på att bygga ut det byggnadsbestånd som ska omge reaktorn i Pyhäjoki.
– Ifall vi fick Fennovoimas redogörelse och all dokumentation om kärnreaktorns säkerhet på en och samma gång så skulle det ta ungefär 18 månader för oss att göra en grundlig bedömning, säger projektchef Janne Nevalainen på Stuk.
Fennovoima har undertecknat ett serviceavtal med Posiva om slutförvaringen av högaktivt avfall men arrangemanget kräver en skild ansökan liksom Arbets- och näringsministeriets och statsrådets välsignelse. Fennovoima överlämnade en miljökonsekvensbedömning till Arbetsoch näringsministeriet i juni 2016. I bedömningen utgår man från att det högaktiva avfallet ska deponeras antingen i Euraåminne eller i Pyhäjoki.
Just nu jobbar det 330 personer på bygget i Pyhäjoki. Enligt Fennovoima har man registrerat sammanlagt 451 finländska företag i byggets förteckning på samarbetsparter. Kärnkraftsreaktorn förväntas komma i gång med sin elproduktion senast år 2024. Reaktorn ska producera omkring 9 terawattimmar (TWh) elektricitet per år. Finlands elkonsumtion 2016 var 85 TWh. Kärnreaktorns livslängd antas vara 60 år och kärnkraftverket beräknas kosta omkring 7 miljarder euro.