Korruption på hög nivå i Rumänien

I början av året ville regeringen i Rumänien mildra lagarna mot korruption. Det stoppades av stora demonstrationer.

Det tidigare förslaget avkriminaliserade korruption och maktmissbruk då de ekonomiska skadorna understeg 44 000 euro. Det nya, som har lett till protester och demonstrationer ända sedan det lanserades i november, är ännu generösare.

Nu föreslås att skadorna för samhället ska uppgå till mer än 200 000 euro för att korruptionen ska vara kriminell. Dessutom sänks straffen för att ta mutor. Det ska inte heller vara olagligt att utnyttja sin ställning och maktposition för sexuella syften.

Uppropet #metoo tycks inte ha nått det regerande socialdemokratiska partiet PSD.

Rumäniens antikorruptionsmyndighet DNA har fört en någorlunda framgångsrik kamp mot den utbredda korruptionen. DNA har lyckats ställa många högt uppsatta tjänstemän och politiker till svars.

Nu vill regeringen också stärka det politiska greppet om domstolarna, och den vägen försvaga DNA.

Finland hörde till den grupp av sju EU-länder som via sina ambassader i Bukarest uttryckte oro över att Rumänien urholkar rättsväsendets oavhängighet och bromsar reformer som krävs för att komma till rätta med korruptionen.

Det bådar illa för EU:s och Rumäniens gemensamma förhoppning att kampen mot korruptionen ska ha varit så framgångsrik att EU kan avsluta sin särskilda granskning tills Rumänien blir EU-ordförande i början av år 2019.

Rumänien håller på att slå in på samma väg som Ungern och Polen där de regerande partierna vill ställa det oberoende domstolsväsendet under politisk kontroll.

Den starka kraften bakom planerna är PSD:s ledare Liviu Dragnea. Han anklagas både för valfusk och för att ha försnillat över 20 miljoner euro i utvecklingspengar från EU. Anklagelserna, som Dragnea nekar till, gör att han inte kan sitta i en regering, men om lagarna går igenom antas det röja undan hindren.

Som PSD:s ordförande ledde Dragnea partiet till valseger i december 2016. I valrörelsen lovade partiet bland annat höjd minimilön och stora skattelättnader.

Eftersom Dragnea inte kunde bli minister blev Sorin Grindeanu premiärminister. Maktkampen inom partiet ledde ändå till att han tvingades avgå i juni, då han ersattes av Mihail Tudose. Men hans ställning försvagades i höstas då två ministrar ställdes under utredning för korruption och tvingades avgå.

Rumäniens president Klaus Iohannis stöder kampen mot korruption och motsätter sig PSD:s politisering av rättssystemet.

Om PSD föreslår en statsministerkandidat som Iohannis inte accepterar kan presidenten utlysa nyval. Men det vill PSD inte, eftersom många parlamentariker som riskerar åtal då skulle förlora sin immunitet.

Då skattelättnaderna och den höjda minimilönen som förde PSD till makten dessutom urholkas genom att de sociala avgifterna flyttas från arbetsgivarna till arbetstagarna, är det inte överraskande att rumänerna igen samlas till demonstrationer.

Den ekonomiska tillväxten i Rumänien har varit stark, och landet har varit framgångsrikare i kampen mot korruptionen än Bulgarien, som i likhet med Rumänien står under EU:s granskning.

De åtgärder som regeringen nu planerar hotar både tillväxten och samhällsstabiliteten. Om Rumänien dessutom utvecklas i samma auktoritära riktning som Polen och Ungern stärks blocket av länder som tar avstånd från EU:s grundläggande värderingar.

Splittringen försvagar EU samtidigt som unionen borde effektivera beslutsstrukturerna, hantera läget efter brexit, och dessutom stärka Europas globala position då Donald Trumps USA stänger gränserna mot omvärlden.