Svenska Klubben i Reval återuppstår
Estlands huvudstad begåvades år 1924 med en egen svensk klubb. Föreningen avvecklade sin verksamhet 1940 och slumrade därefter till i över 70 års tid. Nu har Svenska Klubben återuppstått med hjälp av rikssvenska och finlandssvenska krafter.
Låt oss först ta en titt i backspegeln. Så här beskrev den estlandssvenska tidskriften Kustbon klubbens tillblivelse i januari 1925:
”Lördagen den 6 december i fjol samlades på Hotel Kommerts i Reval ett trettiotal riks- och finlandssvenskar för bildande av en svensk klubb i Reval. Initiativtagarna voro svenska kontraktsprosten i Estland Erik Petzäll, grosshandlare Olof de Verdier, direktör Axel Holmquist och ingenjör Evald Hartman.”
Föreningens stadgar, syfte och verksamhet ringades in i högtidliga ordalag:
”Svenska Klubben i Reval vill samla riks- och finlandssvenskar till bildande och sällskaplig samvaro i ändamål att stärka det inbördes gemensamma och fördjupa kärleken till det svenska språket och den svenska kulturen; dessutom vill klubben i ömmande fall ekonomiskt stödja nödställda stamfränder.”
Skola och församling
Med stamfränder avsågs den estlandssvenska minoriteten som vid denna tidpunkt utgjorde omkring 0,7 procent av Estlands befolkning. Omkring 1 000 estlandssvenskar bodde i Reval med omnejd där det svenska samfundet hade tillgång till en svensk skola, en egen församling och ett svenskt sjömanshem. I det estniska parlamentet såg den estlandssvenske ledamoten Hans Pöhl till att den svenska kulturautonomin omhuldades genom statens försorg.
Svenska Klubben i Reval var en självständig sektion i den estlandssvenska intresseföreningen Svenska Odlingens Vänner som tillkom redan 1909 i Bysholm på Nucköhalvön. Så här beskrev Kustbon samarbetet mellan bägge föreningar:
”Den [Svenska Klubben] vill, utan att skilja sig från Svenska Odlingens Vänner, i vars styrelse den räknar med att få besätta trenne platser, närmast arbeta för riks- och finlandssvenskarna i Estland.”
Trots den spirande förbrödringen mellan svenskar från tre olika nationer splittrades den svenska gemenskapen av en socioekonomisk klyfta. De fattiga estlandssvenska bönderna och fiskarna hade utöver språket inte mycket gemensamt med de välbemedlade rikssvenskar och finlandssvenskar som grundade Svenska Klubben i Reval.
För en fiskare från Runö hade det tett sig som en resa till yttre rymden att klä sig i jackett och bänka sig under kristallkronorna för att lyssna till Erik Petzälls föredrag med rubriken ”Några drag i Heidenstams diktning” i samband med klubbens första möte.
Samma stadgar
Efter 77 års törnrosasömn har Svenska Klubben i Reval nu återuppstått. Primus motor bakom projektet är entreprenören och rikssvensken Anders Hedman som också är föreningens ordförande.
– Vi hade vårt konstituerande årsmöte i augusti i år. Vi kör med samma stadgar från 1924 men gjorde några smärre finjusteringar och ändringar i texten, säger Hedman.
Svenska Klubben i Reval har numera sitt säte ett stenkast från Rådhustorget på Långgatan 9 (Pikk). Styrelsen består utöver Hedman av rikssvensken Gustaf Hertsius och finlandssvenskarna Joakim Helenius, Patrick Anderson och Staffan Söderholm.
– Vi ordnar fester, föredrag, olika sammankomster och seminarier som stärker sammanhållningen bland alla svenskspråkiga och svenskkunniga själar i Reval, berättar Hedman.
Svenska Klubben i Reval har bland annat ordnat en skånsk gåsamiddag och trakterat sina gäster med norrländsk surströmming. I september gästade moderaternas Europaparlamentariker Gunnar Hökmark klubben i samband med ett frukostmöte. Klubben räknar med att ordna fler motsvarande föredrag under vårvintern. Varför säger ni då Reval i stället för Tallinn? – Det är den svenska benämning som har använts i flera sekler för att namnge Estlands huvudstad. Estlandssvenskarna av den gamla stammen talar också konsekvent om Reval. Det är synd att det hävdvunna namnet på staden har fallit i glömska både i Sverige och i Finland, säger Hedman.
Han förundrar sig över att få rikssvenskar svävar på det verbala målet då de talar om den estniska arkipelagen.
– Då svenskar talar om de estniska öarna är det plötsligt självklart att man hänvisar till Ösel och Dagö i stället för Saaremaa och Hiiumaa. Det är konstigt att samma logik inte gäller för Revals och Dorpats del, säger Hedman.
Hedman är numera företagare men har även ett förflutet som tjänsteman. Han har tjänstgjort som direktör för Nordiska Ministerrådets kontor i S:t Petersburg och jobbat för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSCE). Hedman talar åtta språk och har många strängar på sin lyra. Nu har han slagit rot i Estland. Varför?
– Den estniska statsidén och affärskulturen passar mig som hand i handske. Här är ordning och reda, låga skatter, bra hälsovård, hög kvalitet på utbildningen och allting fungerar som det ska, säger han.
Reval är den svenska benämning som har använts i flera sekler för att namnge Estlands huvudstad.
Anders Hedman
ordförande för Svenska Klubben i Reval