Megastäderna blir större ochallt fler

Vi har hört borgmästaren i Helsingfors upprepa det många gånger: ”Framtiden finns i städerna”. Vad baserar du det på, Jan Vapaavuori? När borgmästaren i Helsingfors Jan Vapaavuori hävdar att framtiden finns i städerna – har han rätt då? På tröskeln till e

– På en rad olika faktorer. Redan nu bor hälften av världens befolkning i städer och urbaniseringen fortsätter. Det leder till att städernas betydelse ökar.

– En annan synvinkel är att beslut om stora globala frågor – som kampen mot klimatförändringen – i allt högre grad kommer att fattas i städerna. Det finns en stor mängd litteratur som utgår från att ju svårare det blir för nationella regeringar att fatta beslut om större reformer, desto mer ökar städernas betydelse. Städerna är mer operativa och jobbar på gräsrotsnivå och det leder till att städer har lättare än nationalstater att agera i en allt mer komplicerad värld.

– Ta till exempel Parisavtalet: när president Trump sade att USA vänder avtalet ryggen kvitterade många amerikanska borgmästare det med att presidenten kan säga vad han vill, städerna har förbundit sig till avtalet och håller fast vid det.

Leder det till att nationalstaten monteras ner på sikt? – Nej, världen är inte svartvit, snarare mycket komplicerad. Man kan inte påstå att makten finns på bara ett ställe. Det pågår en ständig kamp mellan motstridiga viljor. Men att städernas relativa betydelse ökar är jag övertygad om. Vapaavuori tar fler exempel: – Du träffar sällan människor som säger att de ska åka på semester till Holland men däremot hör du ofta människor som säger ”Jag tänker åka till Amsterdam över veckoslutet”. Samma är det med uppstartsföretag: de säger sällan att de ska investera i Tyskland men nog i Berlin. Både människor och företag, särskilt kreativa sådana, väljer alltså mer mellan städer än mellan länder. Det kan finnas lockande städer i mindre lockande länder, och tvärtom.

Var befinner sig Helsingfors på den här spelplanen? – I olika jämförelser mellan städer klarar vi oss objektivt sett bra, ibland till och med utmärkt. Vårt stora problem är att vi är relativt dåligt kända, speciellt jämfört med Stockholm och Köpenhamn. Jag påstår inte att vi är bättre men nog minst lika bra. Problemet är att världen inte vet hur bra vi är.

Vad tänker du göra åt det? – Det handlar om långsiktig marknadsföring av Helsingfors internationellt. Det är en strategisk fråga som jag tar på största allvar och ser som en viktig del av mitt jobb. Bland annat jobbar jag för att Helsingfors ska bli en del av betydelsefulla internationella nätverk. Staden gör också målmedveten destinationsmarknadsföring i mer professionell och större utsträckning än förut.

Vapaavuori har under sin korta tid som borgmästare gjort sig känd för sin kritik mot den sittande regeringen. Han anser att regeringen Sipilä saknar en politisk vision för hur Helsingforsregionen ska utvecklas, och i sin förtvivlan har Vapaavuori samlat Finlands största städer i gruppen C21.

– I Sverige samarbetar de tre största städerna Stockholm, Malmö och Göteborg med regeringen i strategiska frågor. När statsrådet i somras bad om ett utlåtande till de riksomfattande målen för områdesanvändning, fanns inte ordet ”stad” nämnt en enda gång.

Finland har en tradition av ömsom decentralisering, ömsom centralisering, beroende på vilka partier som sitter i regeringen. I vilken mån beror avsaknaden av en medveten stadspolitik, som du ser det, på att Finland har ett starkt Centerparti som är dominerande i stora delar av landet? – Förstås inverkar det men det är inte så enkelt. Riktlinjerna för den så kallade metropolpolitiken startade under centerpolitikern Matti Vanhanens andra regering.

I vilken mån har Vapaavuori rätt i sina utsagor? Vi vänder oss till Mari