Havsskydd.
Återkommande milda och regniga vintrar bidrar till att Finska vikens vatten blir varmare, surare och saltfattigare. Det förvärrar övergödningen och rubbar ekosystemen. – Det gör lokala skyddsinsatser ännu viktigare, säger forskaren Anna-Karin Almén.
Finska vikens vatten har blivit varmare och mindre basiskt, visar Anna-Karin Alméns forskning. Uppvärmning och havsförsurning är följder av klimatförändringen. Finska vikens salthalt har också sjunkit för att det regnat mer, och den trenden väntas fortsätta, och späda på övergödningen. Det påverkar livet under ytan.
Finska vikens ytvatten har blivit varmare, surare och mindre salt under de senaste 36 åren, skriver ett forskarteam i en artikel i Environmental Monitoring and Assessment.
– Finska viken är ett grunt havsområde med stort sötvatteninflöde, vilket gör regnens inverkan större, säger Anna-Karin Almén som är artikelns huvudförfattare och forskare vid Tvärminne zoologiska station i Hangö.
Hösten präglades av ihållande regn som fortsatte in i januari. Mer sådant är att vänta framöver, om klimatprognoserna håller streck. Höstväder långt in på vintern är samtidigt dåliga nyheter för Finska viken. Mängder av sötvatten och näringsämnen spolas ut i havet, som tappar i salthalt.
Salthalten är högst i västra Finska viken och minskar österut mot Nevans mynning. Vattnet är också varmare i västra Finska viken där vattentemperaturen vintertid ökat med 2 grader på 36 år. I mellersta Finska viken har vattnet blivit varmare, både på ytan och på djupet, visar AnnaKarin Alméns forskning.
När forskarna granskar vattnets surhetsgrad ser de att värdet på pHskalan har sjunkit med 5–8 tusendels enheter om året i västra Finska viken. Klimatförändringen ligger bakom förändringarna eftersom havet tar upp en del av den överskottskoldioxid som kommit ut i atmosfären. Koldioxiden blir till kolsyra och vattnet försuras, även om man fortfarande inte kan säga att det är surt.
Lokala insatser behövs
Östersjön har ändå en rätt dålig buffertförmåga mot havsförsurningen och är det havsområde som värms upp allra snabbast för närvarande.
– Då vattnet blir varmare försnabbas också de organiska nedbrytningsprocesserna i havet så att mer syre förbrukas, vilket orsakar syrebrist och frigör fosfor, säger AnnaKarin Almén.
När vattnet blir varmare och salt- halten lägre förstärks också skiktningen som förhindrar yt- och djupvatten att blandas, vilket försvårar syrebristen ytterligare. Allt detta i kombination med att vinterregnen spolar ut näringsämnen från land bäddar för mer cyanobakterier och algblomningar på somrarna.
Även om algmassorna tillfälligt binder koldioxid och höjer pH-värdet förbrukas syret när biomassan bryts ned på hösten och vintern. På så sätt förvärras situationen, speciellt i kustområdena, trots att samhället har jobbat för att minska övergödningen.
– Klimatförändringen omintetgör en del av det arbetet. Det är tråkigt, men det betyder absolut inte att vi ska ge upp. Tvärtom blir det extra viktigt att man vidtar lokala åtgärder snabbt, säger Almén.
När vattnet blir varmare försämras dess förmåga att uppta koldioxid från luften. Förändringar i surhet och salthalt påverkar det marina livet.
– Salthalten påverkar bland annat förekomsten av olika djurplanktonarter. Vid lägre salthalt tenderar små planktonarter att bli dominerande medan de större minskar. Eftersom plankton är basen i havets näringsväv och viktig fiskföda kan det inverka på fiskbestånden, säger Anna-Karin Almén.
Ohälsosam cocktail
Att● havet● brottas● med● ”multipla● stressfaktorer”,●som●forskarna●säger,●betyder●att●det●hotas●från●flera● håll●samtidigt:●högre●temperatur,● mer●regn,●lägre●salthalt,●kraftigare● försurning●och●näringsutsläpp●blir● ingredienser●i●en●ohälsosam●cocktail●för●det●marina●livet.
–●Vi●kan●inte●minska●de●globala● koldioxidutsläppen●i●en●handvändning,●men●med●snabba●och●lokala● insatser●kan●vi●hjälpa●ekosystemen● och●köpa●havet●mer●tid.●Vi●kan●till●exempel●identifiera●extra●känsliga●områden●och●skydda●dem,●säger●AnnaKarin●Almén.
Här●brådskar●det●eftersom●klimatscenarierna●förutspår●mer●regn● och●sötvattenflöde●till●havet.●Å●andra● sidan●är●variationerna●mellan●och● inom●åren●stora,●och●så●kan●Östersjön●begåvas●med●välkomna●saltvatteninflöden●genom●de●danska●sunden.●Ett●sådant●inflöde●av●saltvatten● kom●2014●och●underlättade●syrebris- ten●i●djupen●utanför●Gotland,●men● puffade●i●sin●tur●syrefritt●vatten●upp● mot●norra●Östersjön●och●Finska●viken.
Algblomningarna● med● sjok● av● stinkande●cyanobakterier●är●den●för● allmänheten●mest●uppenbara●effekten●av●att●Finska●viken●mår●dåligt.● Forskarna●däremot●kan●följa●utvecklingen●genom●betydligt●fler●indikatorer.●I●sin●doktorsavhandling●från● förra●våren●studerade●Anna-Karin● Almén●exempelvis●hur●hoppkräftor● reagerar●på●surare●vatten●i●laboratorieförhållanden.
Försurningen●ledde●till●att●hoppkräftor●av●släktet●Acartia●blev●mindre●till●storleken,●äggen●kläcktes● långsammare●och●larvutvecklingen●påverkades.
–●Det●är●ganska●alarmerande●om● försurningen●påverkar●deras●storlek●eftersom●den●också●styrs●av●temperatur.●Nu●ser●vi●en●kombination● av●både●varmare●och●surare●vatten.● Hoppkräftorna●utgör●jätteviktig●föda● för●fiskyngel●och●exempelvis●strömming.
Om●de●milda●och●regniga●vintrarna●fortsätter●inställer●sig●frågan●vad● det●betyder●för●Finska●vikens●marina●liv.●Anna-Karin●Almén●säger●att● det●i●ett●längre●perspektiv●kan●påverka●arters●utbredning●och●ge●rum● för●fler●sötvattensarter●att●sprida●sig● längre●västerut●i●Finska●viken.●Exakt● hur●ekosystemet●påverkas●kan●man● inte●veta.●Alla●förändringar●behöver● inte●vara●negativa.
Samtidigt,●säger●hon,●skiljer●sig● Finska●viken●från●Östersjön●i●allmänhet.●Havet●är●så●mycket●grundare●att●de●lokala●åtgärderna●kan●bli● ännu●viktigare.
–●Vi●kan●göra●ganska●mycket●lokalt,●i●synnerhet●på●känsliga●områden,●för●att●hjälpa●ekosystemen●att● klara●sig.