Ronja Salmi, 24, basar för bokmässans program
Den nya programchefen för Helsingfors bokmässa är Ronja Salmi, 24-årig företagare, producent och författare. Hennes ambition är att göra mässan attraktiv också för dem som tycker att de borde läsa mera men ännu inte gör det.
Den nya publik jag skulle vilja nå är 20-, 30-, 40-åringarna som vill läsa mera litteratur men av någon anledning inte gör det. De som är positiva till läsupplevelser utan att ha läsandet som daglig vana. De som inte självklart skriver upp bokmässan i sin almanacka redan i januari, och som kanske inte har riktigt klart för sig vad som försiggår där.
Ronja Salmi, programchef för Helsingfors bokmässa
Ronja Salmi är den yngsta programchefen under bokmässans snart 18-åriga historia, och den sjätte i ordningen. Hon är handplockad av mässadministrationen, och välkänd för dem sedan många år eftersom hon kom in i mässmaskineriet redan som gymnasist.
Hon har nämligen gedigen erfarenhet sen gymnasieåren från scenen Kirjakallio, där elever från Kallion ilmaisutaidon lukio producerar programmet, intervjuar och leder diskussionerna. Salmi var producent för Kirjakallio 2011–2013. Hon är författare till fyra barn- och ungdomsböcker, har redigerat en antologi om skrivande för vuxna, arbetar som konferencier och ska i vår vara värd för ett eget tv-program, ”Mitä mietit, Ronja Salmi” på TV 2.
– Fenomenbaserat för unga vuxna, beskriver hon genren och exemplifierar:
– Vad betyder trygghet i en värld där säkerheten ständigt ifrågasätts? Lönar det sig att skaffa barn trots klimatförändringen?
De som vill läsa men inte gör det
Det där med ”unga vuxna”, från 23 uppåt ungefär, är centralt när hon ska beskriva vad just hon skall tillföra Helsingfors bokmässa:
– Den nya publik jag skulle vilja nå är 20-, 30-, 40-åringarna som vill läsa mera litteratur men av någon anledning inte gör det. De som är positiva till läsupplevelser utan att ha läsandet som daglig vana. De som inte självklart skriver upp bokmässan i sin almanacka redan i januari, och som kanske inte har riktigt klart för sig vad som försiggår där.
Det här handlar bland annat om sociala medier och tidsanvändning:
– Vi ska söka allianser, inte motsättningar. Sociala medier gör ibland gott åt folks läsvanor, folk ger varandra lästips, det uppstår läsecirklar på nätet, det skrivs fan fiction och så vidare. Men jag tror att folk börjar vakna upp till att sociala medier och ständig uppkoppling, liksom andra rus- och njutningsmedel, också har sina avigsidor.
Där har alltså boken sin chans. Salmi själv säger sig läsa litteratur för att ”det gör mig lugnare och hjälper mig att tänka”.
Andra nya betoningar som man kan vänta sig i programmet på mässan handlar om hur scenerna för barn- och ungdomslitteratur fungerar. Salmi vill få dem mera inriktade direkt på de unga läsarna, också småbarnen som konsumerar litteratur via sina föräldrar.
Spoken word-poesi är hon också intresserad av, den delade ordupplevelsen i motsats till läsandets ensamma värv. Men ock- så de vana mässbesökarna – de som vet vad de söker, återkommer år efter år, stannar i timmar och uttrycker sin belåtenhet med programutbudet – skall fortfarande känna sig hemma på mässan, betonar Salmi.
USA ”läckert temaland”
Ingen bokmässa utan att också Göteborgsspöket (extremhögertidskriften Nya Tiders deltagande, författarbojkotten och debatten om nazismen och yttrandefrihetens gränser) kommer på tal.
Utställarna skall mässadministrationen som förut ha koll på, men programdeltagarna bör också programchefen ha något slags begrepp om.
– Bokmässan är inte ett parlamentariskt organ, eller demokratiskt representativ i en sådan bemärkelse att precis alla ska få vara med för att de vill. Vi väljer deltagare och program som passar evenemangets profil. Om vi upptäcker att någon till exempel är knuten till en grupp som skyddspolisen håller under uppsikt är det ju dumt med tanke på våra besökares säkerhet att ta med dem, eller hur? säger Salmi.
– När jag producerade Kirjakallio fick vi ett förslag om en paneldeltagare som inte gett ut en bok, och som visade sig vara dömd för hets mot folkgrupp. Mitt beslut var att en sådan person inte skall uppträda inför vår unga publik, så hen fick inte delta. Vi får välja, det är inget svårt med det. Vi har en värdegrund och vi väljer enligt den. Aktörer som till exempel ifrågasätter andras människovärde och mänskliga rättigheter eller utgör ett hot mot andra besökare på grund av deras etnicitet eller genus väljer vi inte. För att citera Katja Kettu: ”Yttrandefrihet får aldrig vara en förevändning för att mobba någon.”
I Salmis värdegrund ingår också feminismen, ”jämställdhet oberoende av genus, etnicitet eller sexuell inriktning”, summerar hon.
– På den grunden skall vi bygga ett program som är mångstämmigt och vara uppmärksamma på att inte automatiskt reproducera gamla strukturer som exkluderar människor eller förstärker fördomar.
Hon kommer som alla andra programchefer att arbeta tillsammans med en programarbetsgrupp som består av representanter från bland annat den finska författarföreningen, förlagsbranschen och – för det svenskspråkiga programmets del – Svenska litteratursällskapet. Programmet bygger på årets bokutgivning. Årets temaland är USA.
– Läckert inte minst för att vi läser mycket amerikansk litteratur här, så många läsare har en relation till den. Det skall bli verkligt spännande att se vilka författare som förlagen satsat på och vilka kritiska röster från USA vi kan få höra.
PIA INGSTRöM
029 080 1333, pia.ingstrom@ksfmedia.fi