Skypochef: Ett nytt dåd som i Åbo är möjligt
Risken för terrordåd är förhöjd i Finland och nu på samma nivå som i övriga Norden. – En händelse som den i Åbo går inte att utesluta, säger Skyddspolisens chef Antti Pelttari. Han och de nordiska säkerhetspolischeferna är oroade över snabba radikaliserin
I Finland finns det enligt Skyddspolisen 370 personer som har kontakter med terroristorganisationer, vilket är en fördubbling på fem år. Av dem har en fjärdedel varit verksamma eller utbildat sig i organisationen.
Terrorhotnivån är nu två på en fyragradig skala, vilket innebär en förhöjd risk.
– Terrorismsituationen har snabbt blivit svårare i Finland, säger Skyddspolisens chef Antti Pelttari.
Enligt honom är Finland nu på nordisk nivå, och säger att ett terrordåd utfört med låg tröskel och enkla medel är möjligt.
Det största hotet står den radikala islamistiska miljön för, enligt Skyddspolisen. Han säger att Finlands profil i den radikalislamistiska propagandan har blivit starkare och att material nu också finns på finska.
Av dem som har rest till IS-områden i Syrien och Irak har majorite- ten enligt honom bott så gott som hela sitt liv i Finland.
– De har radikaliserats i Finland vilket är speciellt oroväckande.
Också bland asylsökande som de senaste åren kommit till Finland finns enligt Pelttari personer med kopplingar till terroristorganisationer. Gärningsmannen bakom terrordådet i Åbo hade fått avslag på sin ansökan, liksom också den misstänkta för attentatet i Stockholm i våras.
Förebyggande viktigt
Antti Pelttari deltar i säkerhets- och försvarskonferensen Folk och försvar i svenska Sälen tillsammans med sina kolleger från Sverige, Norge och Danmark.
Händelsen är unik. De har inte tidigare uppträtt så här, sida vid sida. Samtidigt är det naturligt: alla fyra betonar vikten av samarbete.
– Våldsbejakande islamistisk terrorism bryr sig inte om nationsgränser, säger den svenska Säkerhetspolischefen Anders Thornberg,vilket också har visat sig just inom Norden.
Polischefernas syn på aktörer är i hög grad densamma. Alla fyra säkerhetspolischefer talar om ensamagerande personer eller små grupperingar som utför dåd med stickvapen eller fordon. Planeringsprocessen är dessutom ofta kort.
– Det betyder att det kommer att finnas situationer där säkerhetspolisen inte vet att ett angrepp är på väg även om personen är känd i myndigheternas register, säger Finn Borch Andersen, chef för PET i Danmark.
Så var fallet till exempel vid terrordådet på Drottninggatan i Stockholm.
I Sverige liksom i Finland har extremismmiljöerna vuxit – i Sverige från ungefär 200 till 2 000 på några år. Det säger sig Anders Thornberg vilket han säger sig känna stor oro för.
Benedicte Björnland som är chef för norska PST betonar vikten av att förebyggande arbete, som att lägga in insatser i skolor och socialtjänst.
– Vi kommer aldrig kunna hindra all terror. Det viktigaste är att hindra radikalisering. Om vi inte gör en massiv insats mot radikalisering kommer vi aldrig att lyckas.
Se över finska lagen
Ser man till antalet Syrienresenärer är Finland och Norge rätt lika. Men där ingen i Finland ännu har dömts för terrorismbrott, sitter femton av de trettio som har återvänt till Norge i fängelse. I Norge räcker medlemskap i terroristorganisation för fällande dom.
Straffen är också hårdare, praxis har varit sex till nio år för personer som har rest till Syrien och deltagit i IS verksamhet – också där inga konkreta terrorhandlingar har kunnat påvisas.
– I Finland har tröskeln hittills varit högre, säger Antti Pelttari.
Enligt honom behöver Skyddspolisen tillsammans med justitieministeriet titta på det och också ser över hela rättskedjan.
Den norska lagstiftningen har enligt Benedicte Björnland lett till försvagade extrema miljöer och också haft en avskräckande effekt. Norge kunde därför i höstas skriva ner sin terrorhotnivå ett steg till tre på en femgradig skala.
Men det finns också risker i fängelsemiljön. Finn Borch Andersen säger att man i Danmark har sett en ökad radikalisering just där.
Svagare IS
I alla nordiska länder har andelen personer som reser och kommer tillbaka från Syrien och Irak minskat betydligt i och med att IS position har försvagats. Det är förstås goda nyheter, men samtidigt bedöms de som fortfarande finns kvar vara de mest radikaliserade.
– Vi får inte underskatta den betydande propaganda som IS lägger ut och som påverkar svaga personer, säger Finn Borch Andersen.
Det går inte heller enbart att fokusera på IS.
Benedicte Björnland säger att den norska säkerhetspolisen har gått igenom drygt hundra extrema islamister och funnit vissa faktorer som är gemensamma för dem.
Över hälften är arbetslösa, många är lågutbildade och har dåliga skolresultat. En stor del har en historia av våld och alkohol eller droger och nästan var femte har förlorat antingen sin ena eller bägge föräldrar. Drygt sextio procent har invandrat till Norge som barn eller unga.
Andelen konvertiter är överrepresenterade, medan invandrargrupper som är välintegrerade i samhället tvärtom är underrepresenterade.
Där både Norge och Danmark meddelar att de ser ökad aktivitet i högerextrema miljöer, säger Finlands Antti Pelttari att det inte gäller för Finland. I Finland har tingsrätten beslutat att Nordiska motståndsrörelsen, vilket han ser som en ytterligare åtgärd.