”Läxorna ska vara g jorda”
För 37 år sedan seglade Tapio Lehtinen jorden runt med Skopbank of Finland. Nu är det dags igen – den här gången ensam.
Ensam runt jorden. Med en segelbåt utan modern utrustning. Sådan är tävlingen som Tapio Lehtinen ska delta i. Båten, en skön klassiker, byggs om i Karleby. – Det blir en pansarvagn för det är jag som ska vara den svaga länken, säger Lehtinen.
Startskottet går i juli. Sedan dröjer det nästan ett år innan vi vet om Tapio Lehtinen ansluter till skaran av mycket få finländare som ensam seglat jorden runt. Golden Globe Race sägs vara en galen tävling: Ensam runt Tellus, non stop. Vem gör sådant? Varför? Engelsmannen Robin Knox-Johnston var först 1968–1969. Åtta andra som försökte bröt av olika anledningar. En tog livet av sig medan en annan bara fortsatte att segla ut i Stilla havet. Sedan dess har seglingen utvecklats, men i Golden Globe Race gäller navigering utan satelliter, utan autopilot och utan precisa väderrapporter.
Lehtinen talar ödmjukt om en dröm som äntligen går i uppfyllelse och målet som är seger, om svunna tiders hjältar och gamla skolans navigering med hjälp av stjärnorna. Du har precis fyllt 60 år. Vad får dig att i den åldern och ensam dra ut på en jorden runt-segling? – För att jag äntligen kan! Det här har jag velat göra sedan barnsben och det är en sak som jag tänkte på när vi i början på 1980-talet seglade jorden runt med Skopbank of Finland. Men sedan blev jag änkling i slutet av årtiondet. Med två små barn var det inte läge att tänka på världshaven. Skärgårdshavet är inte nog för dig? – Jovisst är det det. Vår skärgård är finast i hela världen. De två sakerna, att segla på oceanerna och segla i skärgården utesluter inte varandra. Hur förbereder du dig för tävlingen? – På alla tänkbara sätt. Jag har ett skräddarsytt motionsprogram och går regelbundet på läkargranskningar. Båten byggs om för att klara alla påfrestningar. Mitt team och jag räknar på mat och bränsle och annan utrustning, segel till exempel. Jag ansvarar för det att jag klarar mig på egen hand. Det handlar om gott sjömanskap och ödmjukhet. Det är tillåtet att göra farliga saker men säkerheten kommer alltid först. Det är också vad min mamma säger. Hur vet du att du klarar dig? – Nå, man kan aldrig vara riktigt säker. Jag vet tillräckligt mycket för att förstå att jag behöver hjälp av andra och kan hitta rätt personer. Det har jag nog gjort. Jag gör hemläxorna och tar fram en plan som är så bra som det över huvud taget är möjligt. Din båt lär vara en pärla. Berätta om den.
– Seglingen genomförs med seriebyggda långkölade enskrovsbåtar, som är 32–36 fot långa, och byggda före 1988 och är försedda med de tekniska hjälpmedel som fanns att få före 1968. Jag är ett fan av Olin Stephens båtar och tror på devisen vackra båtar seglar väl. Jag hittade min båt i Italien och jag köpte den utan att ha sett den i verkligheten.
– Båten var i ganska dåligt skick så vi seglade försiktigt hem till Finland och nästan raka vägen till varvet i Karleby där den nu byggs om. Ny mast, skrovet ses över och förstärks och så vidare. Bildligt talat ska båten vara en pansarvagn och jag den svaga länken. Det hela låter farligt trots förberedelserna. Varför gör du det här? – Jag har seglat hela mitt liv. Vad finns bortom horisonten? Det är frågan. Vad säger din familj om projektet? – Det var min son Lauri som för ett år sedan undrade om jag inte ska delta? Jag har familjens stöd. De vet att jag förebreder mig så bra det bara är möjligt. Vad kostar det dig att segla jorden runt? – Mycket, slutsumman beror på hur bra sponsorförhandlingarna framskrider. Det är minst några hundra tusen euro, vilket kan jämföras med de bästa båtlagen i Volvo Ocean Race som kostar 10–20 miljoner euro. Vad ska du göra när du kommer hem? – Det vet jag inte. Jag har gott om tid att tänka på saken.
Jag är ett fan av Olin Stephens båtar och tror på devisen vackra båtar seglar väl.
Tapio Lehtinen