Välkomstfest.
Miljöskydd och internationellt samarbete hyllas när jättepandorna anländer till Finland under pompa och ståt. Människorättsfrågor talas det inte om.
Det bjöds på tårta på flygplatsens VIP-terminal och på bambu i transportlådan då jättepandorna Lumi och Pyry anlände. Kinas gåva till Finland lindades in i diplomatiska artighetsfraser med hopp om fördjupat samarbete. Det tyder på goda relationer mellan länderna. Den svartvita pandadiplomatins mörka sida med människorättskränkningar är ändå tabubelagd, och diskuterades därmed inte.
Gullighetsfaktorn är maximal när de två jättepandorna anländer till Finland, inramningen för bra för att vara sann. Snön yr som på beställning när Lumi och Pyry rullas fram på en släpvagn inför pressfotograferna på VIP-terminalen vid Helsingfors–Vanda flygplats. Fotosessionen blir kort för att pandornas färd ska fortsätta ostörd till slutdestinationen, djurparken i Etseri.
– Båda djuren är i god form, intygar pandaexperten Jukka Salo som följde dem under flygresan från Kina.
Pandorna är Kinas sätt att uppmärksamma Finlands hundraårsjubileum. Gåvan är säregen, inte bara för att Finland betalar för den, utan för att den knyter länderna närmare varandra politiskt. Kina utövar pandadiplomati bara med ett fåtal länder.
– Jag ser fram emot att träffa mina två kolleger. Finland är ett av verkligt få länder där Kina har tre ambassadörer, säger Kinas ambassadör Li Chen.
Gåvan vittnar, enligt flera av festtalarna, om ländernas goda politiska relationer och handelsförbindelser, som båda parter önskar fördjupa ytterligare. Osagt blir däremot att Finland i de här sammanhangen snällt tiger om problemen i Kinas människorättspolitik.
Frågan är om det inte finns en risk för att Kina utövar maktpolitik, och lindar in regimens sylvassa tag mot minoriteter och oliktänkare i ett mjukt paket med lurvig päls och oemotståndliga ögon. Och att Finland i sin pandafeber kanske blundar för och därmed välsignar de övergrepp som till exempel Amnesty rapporterat, eftersom det kan öppna för goda affärer på den kinesiska marknaden. Till pandadiplomatin hör inte att den part som tar emot en gåva kritiserar givaren för dess interna angelägenheter.
Nej, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (C), som svar på HBL:s fråga, så är det inte:
– Människorättsfrågorna kör på sitt eget spår. Finland fortsätter utan vidare att föra den dialogen via andra myndigheter. Människorättsfrågorna står inte högst på agendan i dag, men inte vill vi dölja dem heller. Det här handlar om samarbete, förtroen- de och skyddsvilja. Skyddet är viktigast här.
Fokus på skyddet
Jari Leppä tillstår däremot att cirkusen på flygplatsen handlar om mycket mer än pandor. Han nämner Kinas efterfrågan på finländsk skogsbrukskompetens och våra möjligheter att hjälpa Kina att förvalta sina skogar hållbart.
– Det betyder också att Kinas skogsbruk ska skydda pandornas livsmiljöer, säger ministern.
Ministeriets kanslichef Jaana Husu-Kallio sekunderar:
– Direkt avgörande för den här affären var att Finland uppfyller kriterierna för pandornas välbefinnande och att forskningssamarbetet kan bli gynnsamt. Skyddsfrågan är avgörande. Vi har inte talat ett ord om något annat än pandorna.
Liisa Rohweder vid miljöorganisationen WWF som har pandan i sitt emblem säger att fokus måste ligga på skyddet.
– Jättepandan är världens mest ikoniska utrotningshotade art och främsta symbol för globalt miljöskydd. Man kan inte snacka om att flytta pandor från ett land till ett annat utan att ta upp naturskyddsfrågorna, säger hon. Hur ser WWF på pandacirkusen mellan Kina och Etseri? – Neutralt, för ingendera av de här individerna skulle ändå ha fått växa upp i frihet. Man flyttar två djur från en djurpark till en annan. Det är på sin höjd indirekt djurskydd, eftersom det genererar pengar till skydd av pandornas livsmiljöer i Kina. Men WWF har kritiserat flytten för att vara ineffektivt miljöskydd? – Det är effektivare att i första hand skydda naturliga livsmiljöer än att flytta tamdjur från ett zoo till ett annat.
Barnbarnen kan bli fria
Tanken är att Lumi och Pyry, som bedöms som genetiska praktexemplar ska kunna få ungar i Finland utan assisterad befruktning. Det dröjer ändå minst två år, tills de blir könsmogna. Finlands klimat med fyra årstider borde vara gynnsamt, och Etseri djurparks fashionabla pandahus med stor inhägnad lär hålla högre kvalitet än de flesta motsvarigheter i hela världen.
Om paret får ungar ska avkomman flyttas till en djurpark Kina. Och om ungarna i sin tur får ungar ska Pyrys och Lumis ”barnbarn” i bästa fall kunna placeras ut i naturen.
– Hittills har utplanteringar lyckats bara i undantagsfall, säger Liisa Rohweder.
Etseri zoo har investerat stort i sina nya dragplåster. Pandahuset kostade 8 miljoner euro, och till det kommer löpande kostnader, inte minst för mat. Pandorna äter nästan enbart bambu, och det i stora mängder eftersom födan är synnerligen näringsfattig.
Tills Finland möjligen en dag blir självförsörjande på bambu importeras födan från Nederländerna. Kostnaden beräknas till tiotusentals euro om året. Och så tillkommer avgiften som Finland betalar Kina för samarbetsavtalet. Summan är inte känd, och den beror på intäkterna från sponsorer och djurparksbesökare. Det lär röra sig om ungefär en miljon euro om året.
– Pengarna går till att skydda den naturlevande pandapopulationen i Kina, till en djurklinik och till forskning, säger Jukka Salo.
Forskarna hoppas bland annat kunna ta reda på mer om pandans metabolism, hur den egentligen utvinner näring ur bambu.
– Det växer ett slags svamp på insidan av den bambu som växer i naturen i Kina, men vi vet inte om det har någon betydelse, säger Salo.
Han har varit med i förhandlingsprocessen från början och intygar att pandaaffären först och främst handlar om djurskydd.
– Fokus ligger helt och hållet på vilket mervärde detta kan ge naturskyddet, säger han.
Det är inte bara goodwill i pandalånet. Kina vill att vissa av landets genetiskt finaste pandor ska leva och föröka sig utomlands. Pandor är sårbara för miljöförändringar, naturkatastrofer och flera sjukdomar av vilka valpsjukan är dödlig i brist på pandavaccin.
– Etseri är som ett bankfack. Om pandorna i Kina drabbas av en katastrof är våra praktexemplar trygga, säger Salo.