Drönarna blev ett måste
De fjärrstyrda helikoptrarna med inbyggd videokamera börjar bli en landsplåga och i många städer är de helt enkelt förbjudna. Men onekligen lyckas de föreviga en semesterresa på ett hisnande sätt.
Teppo Salonen vecklar ut den lilla drönaren, som kunde få plats i hans ficka, och räcker den åt kamraten Ats Mötsnik. Denne håller helikoptern i handflatan framför sitt ansikte tills kommandoljusen börjar blinka grönt.
Drönaren har känt igen sin husbonde och lyder nu hans handrörelser. På en avvisande rörelse reagerar drönaren med att flyga några meter bort från Mötsnik. När han vinkar flyger den ännu längre bort och när han visar en inbjudande rörelse landar drönaren snällt på hans handflata.
Publiken skakar omedvetet på huvudet åt denna underhållningsteknikens senaste vinning.
– Priset på en sådan drönare rör sig kring 500 euro, berättar Salonen.
Den större varianten, som väger cirka 700 gram och kan användas för mera krävande professionella uppdrag kostar 1 300 euro. Den är dock för stor för att demonstrationsflygas inne i Mässcentret.
– Drönarna ger en möjlighet att betrakta omvärlden ur ett helt nytt perspektiv. Du kan fjärrstyra den med hjälp av mobilen och i realtid se vad den filmar.
Videon kan snabbt klippas och redigeras i mobiltelefonen och drönaren kan vikas ihop och placeras i ett litet fack i ryggsäcken.
Myndigheternas inställning till drönarna varierar i olika länder. Oftast är de förbjudna i stadskärnor och nära flygfält – i Helsingfors i området kring presidentens slott.
– I Kuba är de helt förbjudna, så då var det bara att lämna den hemma. I Montenegro igen gällde det att skaffa några dokument av myndigheterna så var det fritt fram.
– Det gäller dock alltid att visa respekt för privatlivet och inte flyga bakom folks fönster och helst inte över 150 meter högt, i hård vind eller i regn.