Knäckfrågor 2018

HBL listar tre nyckelfrågor som EU måste komma vidare med under 2018 om reformtåget ska tuffa vidare.

1. Säkerheten

– Säkerheten i Europa handlar inte bara om försvar utan också om gränssamarbete, terrorismbekämpning, hantering av cyberhot och samhällelig stabilitet utifrån EU:s grundläggande värden, säger chefen för Utrikespolitiska institutet Teija Tillikainen.

Vi plockar bland förslagen som ligger på EU:s bord:

EU-kommission föreslår en EU-myndighet som gör det möjligt för medlemsstaterna att utbyta uppgifter om terrorister. En europeisk åklagarmyndighet som kan ta sig an fall som rör terrorism över gränserna diskuteras också.

Utvecklingen i Polen, Ungern och Turkiet är problematisk för EU och någon form av åtgärd brådskar. I EU:s grundfördrag, artikel 7, finns verktyg för en process mot ett land som hotar EU:s grundläggande värden men hittills har man hoppats att den nukleära paragrafen, som den kallas, ska ha en avskräckande verkan redan med sin blotta existens. Men så är inte fallet.

Europa ska ha en gemensam försvarsunion senast 2025. Som mycket annat är det ett förslag som delar medlemsstaterna. Finland är försiktigt positivt medan exempelvis Sverige är kritiskt.

2. Euron

Hur ska eurosamarbetet utvecklas? Också här finns det motstridiga åsikter. EU-kommissionen lade i december fram ett förslag om bland annat en europeisk valutafond, en gemensam finansminister och ett nytt investeringsstöd för euroländerna.

Finansministern skulle ha i uppgift att främja strukturreformer i länderna, samordna finansieringsinstrumenten och låna ut pengar när ett euroland är i knipa. Ministern är även tänkt att leda eurogruppen och representera euroländerna internationellt.

Däremot säger kommissionen nej till president Emmanuel Macrons förslag om en gemensam EU-budget. I maj 2019 ska förslaget till ny långtidsbudget efter 2020 läggas fram och det väntas bli knepigt i kölvattnet av brexit. Farhågorna är att till exempel de nordiska länderna och Tyskland ska punga ut med mer.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel och president Macron har lovat återkomma till fler detaljer om eurosamarbetet i mars. När planerna diskuterades vid EU-toppmötet i december sade statsminister Juha Sipilä (C) till Yle att ivern att fördjupa samarbetet är större i söder än i norr.

– Vi bör först avsluta det arbete som är halvfärdigt och vid sidan av det diskutera EU:s framtid på längre sikt. Det är frågan om två olika diskussioner, sade Sipilä.

3. Migrationen

2015 präglades av flyktingkrisen. I samband med det höll kommissionsordförande Jean Claude Juncker ett brandtal för människors rätt att få hjälp i Europa. I höstas vidhöll han att Europa ska vara öppet för laglig migration.

– Europa är inte ett fort, trots att en del säger det, och får heller inte bli det, sade Juncker.

Kommissionen har ändå lovat lägga fram ett nytt system för hur medlemsländerna ska utvisa personer som fått avslag på asylansökningar. Idag utvisas omkring 36 procent.

På bordet ligger en rad förslag som rör avvisningar, men också lagliga vägar för migranter, till exempel system för arbetstillstånd. Kommissionen föreslår också mer pengar till olika fonder samt investeringar i afrikanska länder.