Val i Thailand osannolikt i år
Thailands styrande militärjunta har utlyst demokratiska parlamentsval i november. Samtidigt hävdar politiska motståndare att det är ett spel för gallerierna. HBL har besökt Thailand; ett land där klyftorna växer och där mänskliga rättigheter blir allt min
Militärjuntan i Thailand har haft makten sedan 2014. I höstas lovade juntaledaren Prayuth Chanocha att det blir val i november 2018. Samtidigt slås det politiska motståndet ner och yttrandefriheten beskärs ytterligare. Demokratiaktivisten Rangisman Rome tror inte att det blir något val i år. Konstitutionen är i grunden odemokratisk, militären och kungen stöder och skyddar varandra, säger han.
Bananplantagerna breder ut sig längs vägen. Bortom dem skymtar skogsklädda berg nära gränsen till Laos. Vi är i Chiang Rai, provinsen i norra Thailand där en stor del av befolkningen fortfarande lever av jordbruk.
– Detta är rödskjorteland, berättar vår chaufför.
Majoriteten av befolkningen i området är rödskjortor och anhängare till Thaksin Shinawatra, premiärministern som avsattes 2006.
Vad som tidigare var fält med ris, majs och bördig jordbruksmark har ersatts med bananplantager. De senaste tre åren har kinesiska bolag köpt upp mark och planterat bananer – som transporteras med lastbilar till närliggande Kina. Tidsramen sammanfaller med den nuvarande militärjuntans styre med general Prayuth Chan-ocha som tog över premiärministerrollen genom statskuppen i maj 2014 när Thaksins syster Yingluck Shinawatra avsattes som premiärminister.
Den uttorkade marken har djupa sprickor, och plasten som ska skydda bananerna från kemikalier ligger i drivor.
– Cancerfallen har ökat sedan bolagen kom hit. De förgiftar jorden och vattnet, fortsätter chauffören som vill vara anonym, precis som samtliga andra som HBL pratar med.
En man vittnar om månadsmöten med representanter från juntan som pågått sedan byarna gick samman och protesterade mot företagens frammarsch förra året .
– De hjärntvättar oss. Några av våra ledare har försvunnit, andra har misshandlats. Folk är rädda för att uttala sig, berättar han.
Storföretag med till exempel Charoen Pokphand, ”CP”, som är ett av Thailands största företag, i spetsen, har på sistone kontaktat bönderna kring Chiang Rai.
– CP övertygade mig att sälja marken billigt. De sa att jag kunde jobba på deras plantager, säger en man som fiskar vid floden intill en av plantagerna.
Förut kunde han leva bra på intäkterna från grödorna. Den lilla mark han har kvar gör det svårt för honom att försörja familjen. Han blickar över floden; vattnet är förgiftat av kemikalieutsläpp uppströms.
– Vi vet att vi inte borde äta fisken eftersom våra barn får cancer av den, men vad ska vi göra?
Innan juntans tillträde sålde han färsk fisk och egenodlade grönsaker på den lokala marknaden.
– Nu har jag sålt marken och måste snart sälja huset.
”Knappast val i november”
Sedan statskuppen 2014 har militärjuntan, eller National Council for Peace and Order (NCPO), vid flera tillfällen lovat att demokratiska val kommer att hållas. Efter allt starkare påtryckningar från omvärlden och inom Thailand gick juntaledaren Prayuth ut i medierna i höstas och försäkrade: ”I november 2018 blir det val. Förstått?”
Demokratiska parlamentsval låter bra, men kritikerna menar att det rör sig om ett spel för gallerierna. Samtidigt slås allt politiskt motstånd ner och yttrandefriheten begränsas ytterligare. Tidigare politiker, professorer och journalister fängslas utan rättegång samtidigt som privatpersoner har fått långa fängelsestraff för att ha kritiserat kungahuset på sociala medier. Svångremmen dras åt – när juntan hänvisar till rikets säkerhet. Demokratiaktivisten Rangsiman Rome har arresterats många gånger och suttit fängslad genom sitt deltagande i organisationen Democracy Restoration Group (DRG). Han ser sig nervöst omkring när vi träffar honom vid Bangkokuniversitetet Thammasat, där Rome studerar juridik. Han tror inte att det blir något val i november, som utlovat.
– Först måste vi skriva om grundlagen, den nuvarande konstitutionen är inte demokratisk, förklarar Rome.
I oktober 2016 dog Bhumibol Adulyadej, Rama IX – Thailands kung som suttit på tronen sedan 1946. Sonen och tronföljaren Maha Vajiralongkorn, Rama X, skyddas av strikta majestätslagar, men är trots det föremål för skvaller som rör hans själviska beteende. Juntan håller honom dock hårt om ryggen.
– Militären samexisterar genom kungen. De stöder varandra och utgör två pelare i samhället, fortsätter Rome.
– Militären svär att skydda kungen, inte folket.
I framtiden ser 25-åringen sig själv som en politisk ledare för DRG. Trots det politiska kaoset är han hoppfull.
– Vi har stöd hos den unga delen av befolkningen. De bryr sig inte om gulskjortor och rödskjortor (de konservativa gulskjortorna har mest stöd bland rika och välutbildade i Bangkok medan rödskjortorna, som står bakom Shinawatra-kla-
nen, har stöd bland fattiga bönder på landsbygden).
Sociala medier är det viktigaste verktyget att nå ut till potentiella unga väljare men i ett land där yttrandefriheten är obefintlig måste det ske genom en försiktig balansgång, till exempel genom att använda kända profiler.
– Den unga generationen vill stå på egna ben, så det gäller för oss att berätta för dem att den nuvarande strukturen är fel och hur de skulle dra fördel om den förändrades, förklarar Rome.
”Problemen hopar sig”
Demokraterna är ett av Thailands största politiska partier. Biträdan- de ledaren Nipit Intarasombut möter oss på sin advokatbyrå i Bangkok. Parlamentsledamoten var politiskt aktiv i 26 år, men har sedan statskuppen försörjt sig på sitt eget företag. Parlamentsvalet har redan skjutits upp flera gånger så varför kommer juntan hålla sitt ord denna gång?
– Det kommer inte att bli något val i november, säger Nipit Intarasombut kort.
Ett av huvudproblemen är att grundlagen ger fortsatt stöd åt militären. De 250 ledamöterna i senaten är inte folkvalda, utan personer som står nära juntan.
I grundlagen som utarbetades i april 2016, nummer tjugo på min- dre än ett århundrade, är enbart två av fyra huvuddelar färdigställda. Så länge delarna inte är på plats kommer det inte bli parlamentsval.
– Det är en process som kommer skjutas på framtiden, säger Nipit Intarasombut.
Med andra ord: ett smart drag av juntan att hålla sig kvar vid makten så länge som möjligt och normalisera styret hos thailändarna. Uttalandet om demokratiska val är till för att blidka EU sedan unionen hotat med avbruten handel. Samtidigt närmar sig juntan den mäktiga grannen Kina och har gett klartecken till infrastruktursprojektet ”One Belt, One Road” – som ska länka samman de båda länderna ytterligare.
Samtidigt som Thailand glider bort från demokratin i väst och närmar sig Kina hopar sig nya problem.
– Den politiska strukturen och utbildningssystemet har båda halkat efter, men eliten bryr sig inte, de skickar sina barn till skolor i Europa, klargör Intarasombut.
Premiärminister Prayuth har sagt att han ska arbeta mot den utbredda korruptionen i Thailand. Ett substanslöst uttalande sedan biträdande premiärminister Prawit Wongsuwan nyligen sågs bära en klocka värderad till en halv miljon dollar och en diamantring. Wongsuwan har inte kunnat förklara var dyrgriparna kommer från, och Prayut har i stället anklagat medierna över de publicerade bilderna.
Nipit Intarasombut tror att korruptionen i Thailand kommer att öka ytterligare.
– Hur kan de ta bort korruptionen när det inte längre finns någon transparens i samhället?
Så hur ser då framtiden ut för Thailand, landet som många av oss besöker på solsemester? En möjlig väg ur det politiska kaoset är ett samarbete mellan de två största partierna Demokraterna och Pheu Thai och en ny ledare som kan ena Thailand.
Trots att inbördeskrig på sina håll målats upp som ett möjligt scenario tror inte Nipit Intarasombut att det kommer att ske.