Julafton för generalerna
Trumps budget är en dröm för generaler och gränspoliser, men ett hot mot de fattiga.
● President Donald Trumps budgetutkast kommer att manglas av kongressen och hans önskemål att skrotas. Men utkastet för budgeten för 2019 fungerar som ett fönster in i presidentens vision om framtidens USA.
Trump har aldrig försökt dölja sin förtjusning över generaler och beundran för USA:s militära styrka. Denna prioritering syns också i hans budget som ger försvarsministeriet en ökning på fjorton procent. Flottan får tio nya fartyg och nästan åttio nya jaktplan delas mellan flottan, marinkåren och luftvapnet. Budgeten reserverar också pengar för en truppökning på 15 000 soldater och en utveckling av det amerikanska missilskyddet. Sammantaget får generalerna över 700 miljarder dollar i sin drömbudget.
I fullständig konsekvens med sina löften, sparar Trump inte heller på sekinerna i sin önskan att forma USA:s immigrationspolitik enligt sin egen vision. Presidentens budget öronmärker kring tjugo miljarder dollar för diverse ministerier för att stärka gränsövervakningen och bekämpa den olagliga immigrationen. Presidenten är beredd att hosta upp nästan två miljarder för att bygga 100 kilometer ny mur vid gränsen till Mexiko, och budgeten innehåller också medel för att anställa 2 700 nya gränsbevakare och andra agenter med uppdrag att gripa papperslösa individer runtom i USA.
Bryter sitt löfte till de svaga
Medan generalerna myser drabbas andra delar av statsapparaten, och i förlängningen amerikanerna själva, av dramatiska nedskärningar. Bland annat kapar Trump trettio procent av de medel som finansierar mathjälpen, de så kallade matkupongerna, till de fattigaste i samhället. I stället vill man försöka sig på ett nytt system där de utsatta familjerna får färdiga matpaket där staten redan gjort uppköpen åt dem. Man hävdar att detta system kunde vara billigare för staten.
Där Trump hållit sina löften om att satsa på militären och immigrationspolitiken, bryter han dem när det gäller det sociala skyddsnätet. Trots att han under valkampanjen upprepade gånger lovade att inte skära ned Medicare och Medicaid, de populära hälsovårdsprogrammen för alla äldre och de fattigaste amerikanerna, är det just det han vill göra nu. Omkring 800 miljarder dollar skall bort från programmen under tio år, tycker Trump.
När man dessutom tillägger att Trump vill kapa budgeten för energiministeriets avdelning för förnybara energiformer med över 60 procent, och att subventionerna för sjukförsäkringar skärs ned i likhet med bostadsbidragen för de fattiga, blir trenden tydlig. Denna president vill styra alla sina pengar till militären och olika typer av brottsbekämpning, medan han är mindre intresserad av att stöda de utsatta eller utveckla nya och renare energiformer.
Ingen rädsla för underskott här
Under Barack Obamas presidentperiod betraktade republikanerna budgetunderskottet som ett apokalyptiskt hot som skulle åtgärdas så fort de fick majoritet i kongressen och Vita huset. Nu har de det, men plötsligt är frågan inte så pressande. Partiet har godkänt en skattereform som kostar över 1 000 miljarder dollar och förra veckan klubbade man igenom en budget för 2018 som utökar budgetunderskottet med 500 miljarder. I Trumps budgetutkast för nästa år skulle statsskulden öka med nästan 1 000 miljarder.
Det som komplicerar matematiken ytterligare är att kalkylerna baserar sig på en stadig ekonomisk tillväxt på tre procent, vilket är mer än den amerikanska centralbanken och ekonomiska experter i allmänhet förutspår. Kalkylerna baserar sig också på nedskärningar som aldrig kommer att ske. Budgeten godkänns av kongressen, inte av Trump, och medan demokraterna säkerligen stöder de stora anslagen för infrastrukturprojekt och kampen mot droger, kommer de inte att tillåta nedskärningar av denna storlek i det sociala skyddsnätet. Det kommer i sin tur att leda till ännu större underskott. Men, som sagt, verkar det inte vara ett problem längre.