”Vi har inte sagt nej till nytt EU-mandat”

Kritiken mot nedskärningar i utbildning rasar vidare då riksdagen debatterar vilken politik som ska föras det sista året före val. Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen säger att följande steg är att förbättra utbildningen mitt i arbetslivet.

En debatt om EUlinjen uppstod i riksdagen då AnnaMaja Henriksson (SFP) frågade varför regeringen säger nej till ett fjortonde mandat i EUparlamentet efter brexit.

Statsministern svarade att Finlands linje är att de brittiska stolarna borde falla bort helt och hållet.

– Men om det uppstår tilläggsmandat, så säger vi inte nej, säger han.

Riksdagen debatterade regeringens politik under detta sista år före nästa val.

Inkomstklyftorna, nedskärningar, reformer och familjeledigheter präglade riksdagens stora öppningsdebatt, där statsminister Juha Sipilä (C) gav sin upplysning om regeringens politik 2018.

Det är startskottet för det långa riksmötet – nämligen det sista före nästa val, som sträcker sig längre in på våren än tidigare arbetsår.

Som väntat ifrågasatte oppositionen regeringens beslutskraft, i eftersvallet av nyheten om att det inte blir något av familjeledighetsreformen. De flesta beklagade det – medan KD var det enda oppositionsparti som tackade regeringen för att inte ha skurit i någon del av familjernas vårdbidrag.

Dusten mellan Centern och Samlingspartiet fortsatte däremot.

– Familjerna får välja hur de vill göra, men för oss beslutsfattare kan det inte finnas någon annan väg än att främja jämställdheten, sade Ben Zyskowicz (Saml).

Fejd om inkomstsiffror

Nedskärningarna och inkomstklyftorna blev föremål för en statistikfejd, då Juha Sipilä hänvisade till statistikcentralens siffror som visar att inkomstklyftorna inte ökade, utan minskade, mellan åren 2015 och 2016.

Det ledde till en protest bland oppositionspartierna, som hänvisade till en färsk utredning av socialoch hälsovårdsorganisationerna i Soste. Enligt den är det efter 2016 som klyftorna ökat, bland annat för att effekten av frysta bidrag blir större för vart år som går.

Sostes utredning visar att de som drabbats är arbetslösa, barnfamiljer och studerande. Ett exempel ur rapporten är att en arbetslös, vars grunddagpeng nästa år hade varit 725 euro i månaden, i stället kommer att stanna under 700 euro.

Jämförelserna beror lite på vad man tittar på.

Tidigare har både Finansministeriet och Riksdagens informationstjänst beräknat att regeringens egna beslut ökar inkomstskillnaderna. Sipilä tittar på en statistik över utfallet, som innehåller mer än budgetpolitiken och är 2–3 år gammal.

De årtal som Sipilä ser på är innan tillväxten tog fart, vilket statsministern också sade att påverkar den ringa skillnaden:

– När tillväxten tar fart är det ett typiskt drag att inkomstklyftorna ökar, sade Sipilä.

Ljusnande ekonomi

Juha Sipilä räknade upp vilka av regeringens målsättningar som uppnåtts eller ligger nära, som att skuldsättningen i förhållande till bnp ska brytas och att den totala skattenivån inte höjs.

Ett annat mål var att sysselsättningsgraden ska bli 72 procent. Där är man ännu inte, utan vid 70,7 procent, men Sipilä bedömer att målet kan uppnås. Dessutom hade regeringen som mål 110 000 nya arbetstillfällen under regeringsperioden. Antalet jobb har ökat med 74 000 hittills, säger Sipilä.

Oppositionens kritik mot nedskärningarna gällde också utbildning och innovation.

Undervisningsminister SanniGrahn Laasonen (Saml) säger att regeringen framöver vill satsa på den utbildning som behövs i mitten av arbetskarriärerna.

– Vi söker nu samarbete med högskolorna för att utöka möjligheterna till utbildning under livets alla skeden – vidareutbildning och omskolning i livets förändringsskeden, lovade GrahnLaasonen.

Regeringen poängterade också att man redan sänkt dagvårdsavgifterna kännbart, och att riksdagen i vår får ta emot gymnasielagen och lagen om småbarnsfostran.

SDP:s Antti Rinne förde fram att den kostnadsfria pedagogiken borde gå längre än så.

– Vi behöver så snabbt som möjligt en gratis småbarnspedagogik för alla barn, säger Rinne.

–Vi behöver också verkligt kostnadsfria gymnasier och yrkesskolor, inte en enda ung får falla ut ur utbildningen eller arbetsmarknaden. De här investeringarna har vi inte råd att låta bli att göra, säger Antti Rinne.

Ilska över avhopp

Två ledamöter beviljades i går befrielse från sina riksdagsjobb, Outi Mäkelä (Saml) som bli stadsdirektör i Nurmijärvi och Sanna Lauslahti (Saml) som övergår till Läkemedelsindustrin.

Antalet Samlingspartistiska politiker som flyttat till vårdlobbyn undgick inte heller att bli tema i debatten.

– Det har blivit klart på vems villkor vårdreformen bereds. Mellan Samlingspartiet och vårdbolagen finns en svängdörr, där man smidigt slinker igenom och blir lobbare, sade Hanna Sarkkinen (VF).

SYLVIA BJON