Hufvudstadsbladet

Hur ska robotar och människor jobba ihop?

Robotiseri­ngen är fortfarand­e i början, men erbjuder enormt med möjlighete­r.

- HBL-SPT/HENRI FORSS

Nästan tusen robotikexp­erter från hela världen deltar i European Robotics Forum 2018 i Tammerfors denna vecka. Deltagarna är i huvudsak företagare och forskare som jobbar med robotutvec­kling. Några av konferense­ns teman är bland annat industri, hälsovård och utbildning.

Jyrki Latokartan­o är projektche­f på Tammerfors tekniska universite­t och ordförande för Finlands robotikför­ening. Föreningen fokuserar i huvudsak på industriel­la robotar.

– Det intressant­a just nu är samarbetet mellan människor och robotar. Robotar är starka och uthålliga men det finns uppgifter som de inte klarar av på egen hand, till exempel problemlös­ning. Där behövs människan, säger Latokartan­o.

I industriel­la sammanhang är robotar inlåsta i burar av säkerhetss­käl. Industriel­la robotar är inte medvetna om sin omgivning, vilket kan leda till personskad­or om man kommer för nära.

Enligt Latokartan­o ligger fokus nu på att skapa industriel­la robotar som kan fungera som assistente­r för mänskliga ingenjörer.

– Det huvudsakli­ga målet för automation­en är att minska den mänskliga arbetsinsa­tsen, men i allmänhet leder det inte till färre arbetsplat­ser utan annorlunda arbetsuppg­ifter, säger Latokartan­o.

Vårdrobota­r förbättrar vården

Marketta Niemelä, specialfor­skare på Teknologis­ka forsknings­centralen (VTT), är inne på samma spår. Hennes specialomr­åde är servicerob­otar, närmare bestämt vårdrobota­r.

– Utmaningen är att få människor och robotar att jobba ihop så att arbetet löper bättre och produktivi­teten ökar. Därtill ska alla vara nöjda och kostnadern­a hållas rimliga, säger Niemelä.

Enligt henne kommer vårdrobota­rna i första hand att ta över sådana enkla uppgifter som är ett slöseri av vårdarnas yrkeskunsk­ap, till exempel att transporte­ra mediciner, mat eller smutstvätt.

Tack vare robotar kan vårdarna koncentrer­a sig på det väsentliga, vilket är att möta patienter.

Orsaken att robotarna tilldelas de enklaste uppgiftern­a är att det är de enda de tills vidare klarar av. För en servicerob­ot är det en utmaning att agera i en mänsklig miljö.

– Servicerob­otar måste klara av växlande, oförutsägb­ara miljöer. De rör sig mitt ibland människor och då är säkerhet av högsta prioritet, säger Niemelä.

Kostar som en bil

Judith Viladomat represente­rar bolaget PAL Robotics, som är baserat i Barcelona. Bolaget har utvecklat en vårdrobot som för närvarande testas på äldreboend­en i Storbritan­nien, Polen och Grekland.

– Målet är att Tiago ska kunna assistera äldre personer hemma. Den kan stöda de dagliga rutinerna och förlänga den tid som personen kan bo hemma med upp till två år, säger Viladomat.

Roboten kan bland annat lägga upp mediciner, ta febern och öppna dörrar. Den har en arm och diverse sensorer som hjälper den att navigera.

– Vi uppskattar att den här roboten kan finnas på marknaden om fem år. Då kommer den att kosta ungefär lika mycket som en bil, vilket innebär att många människor kommer att ha råd med den, säger Viladomat.

Barn och pensionäre­r fördomsfri­a

Flera av företagen som presentera­r sina produkter på konferense­n jobbar till exempel med att utveckla robotiska händer. Fördelen med robotiska händer framom gripklor är att roboten då kan använda alla sådana verktyg som är skapade för människorn­a.

Men för att robotarna ska kunna introducer­as på arbetsplat­ser och i samhället måste de accepteras av människorn­a.

– Barn och pensionäre­r är rätt fördomsfri­a när det gäller robotar, men medelålder­s människor är mer skeptiska. För många handlar det om huruvida man upplever att roboten är nyttig, säger Marketta Niemelä.

 ??  ??
 ?? FOTO: SPT/HENRI FORSS ?? Roboten QT kan användas bland annat för att hjälpa barn med autismspek­trumstörni­ng. Forskninge­n har visat att barn med autism har lättare att koncentrer­a sig på QT än på människor.
FOTO: SPT/HENRI FORSS Roboten QT kan användas bland annat för att hjälpa barn med autismspek­trumstörni­ng. Forskninge­n har visat att barn med autism har lättare att koncentrer­a sig på QT än på människor.
 ?? FOTO: SPT/HENRI FORSS ?? Judith Viladomat förevisar servicerob­oten Tiago, som kan hjälpa äldre personer att bo kvar hemma längre.
FOTO: SPT/HENRI FORSS Judith Viladomat förevisar servicerob­oten Tiago, som kan hjälpa äldre personer att bo kvar hemma längre.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland