Strävan efter sanning är vår främsta strategi

Förtroendet för medierna sjunker globalt men tilliten till den traditionella journalistiken ökar samtidigt kraftigt. Den meningen behöver HBL spinna vidare på.

● Det händer att människor tar kontakt med oss på HBL – med en enskild journalist eller en nyhetschef eller chefredaktören – för att läxa upp oss eller påverka det vi skriver eller för att försöka stoppa publiceringen av en artikel i görningen.

Det kan handla om en annonsör som hotar sluta annonsera för att vi granskat företagets verksamhet. Det kan vara en författare som anser att vi har en skyldighet att recensera hens senaste bok eftersom vår ägare bidragit med pengar till utgivningen. Det kan vara en läsare vars insändare vi refuserat och som förgrymmad lovar se till att chefredaktören får sparken, eller en prenumerant som anser att vi är partiska i vargfrågan eller fästingfrågan eller socialoch hälsovårdsreformfrågan eller vilken som helst fråga. Är vi inte blodröda kommunister så är vi nattsvarta kapitalister eller åtminstone grönskiftande idealister. Framför allt gillar vi att mörka sanningen, kan det heta.

Ja, det finns dagar då läsarna tydligt signalerar att förtroendekapitalet inte är speciellt stabilt för den tidning vi gör, om vi säger så.

Den signalen behöver ett seriöst mediehus uppmärksamma på allvar. Vi behöver fundera på hur vi kunde öppna upp våra arbetsprocesser och berätta vad pålitlig journalistik handlar om.

För första gången på nitton år är medierna den institution som globalt sett åtnjuter lägst förtroende, visar världens största förtroendeundersökning. Nästan sju av tio tillfrågade oroar sig över att så kallade fejknyheter eller desinformation ska användas som vapen, och 59 procent säger att det blivit svårare att veta om en nyhet producerats av en respekterad medieorganisation.

Det är Edelman Trust Barometer som levererar de färska uppgifterna; undersökningen görs årligen i 28 länder. Finland är inte med i förtroendebarometern, där övriga institutioner som granskas är politiker och ideella organisationer, men siffrorna för Sverige visar att tilliten till medierna minskade till bara 31 procent under 2017.

En förklaring är att det som räknas som medier har breddats och luckrats upp. Sökmotorer, sociala medier och så kallade influencers (påverkare) ses som en del av medierna i allmänhetens ögon och förtroendet för dem sjunker.

Ändå går förtroendet för den traditionella journalistiken i precis motsatt riktning – en verklig paradox. I Edelmans barometer säger sig 52 procent lita på journalistik, en ökning med 13 procentenheter jämfört med året innan.

I Mediefinland kan vi kosta på oss en liten klapp på axeln. År efter år kvalar vi in på topplistan över hur pressfriheten mår i världen och förtroendet för våra medier är högt. Över huvud taget är finländarna flitiga tidningsläsare: 92 procent läser regelbundet tidningar och tidskrifter varje vecka, enligt den senaste nationella medieundersökningen KMT.

Det förtroendet behöver förvaltas, och det ska förvaltas ännu bättre än tidigare då världen ännu inte hade skådat fenomen som bloggare, vloggare och ”nyhetssajter” som Breitbart.

Läsaren har rätt att kunna lita på att det som en seriös tidning publicerar stämmer, och kunna skilja mellan fakta och åsikter, mellan redaktionell text och reklamtext.

Som journalister har vi ett ansvar för att kolla upp fakta och källor. Skulle vi trots allt publicera felaktig information är det på vårt ansvar att korrigera uppgifterna så fort som möjligt. Rättar vi inte till felen eller handlar vi mot någon annan av Journalistreglerna så kan vem som helst anmäla oss till Opinionsnämnden för massmedier.

Vi som journalister har också ett ansvar för att upprätthålla en saklig debatt och markera att till exempel rasistiska kommentarer eller personliga påhopp inte tillåts i våra kanaler. Därför har HBL nu gått in för att inte per automatik längre ha ett öppet kommentarsfält under precis varje artikel på hbl.fi. I stället väljer vi med omsorg vilka artiklar som öppnas för kommentarer, i hopp om färre troll och mer givande diskussionsbidrag av läsarna.

Och innan någon hinner ropa censur och mörkläggning och pk-korridorer: Även ett sansat debattklimat är ansvarsfull journalistik.

För så här är det: Längs den snåriga vägen mot sanningsenliga nyheter trampar man som journalist ofta på olika tår, man sårar känslor, förstör stämningen, orsakar problem, gör ibland misstag, utsätts för kritik och ibland till och med för allvarliga hot. Och vet ni vad, det är det värt. Opinionsnämnden för massmedier firar 50 år i år, bland annat genom kampanjen Ansvarsfull journalistik som även HBL deltar i. Märket för ansvarsfull journalistik är en garanti för att du får sanningsenlig information om det som sker i samhället.