Långrandiga rapporter?

DIPLOMATER HBL meddelar på sin paradsida (11.3) att vår chargé d´affaires Gustaf John Ramstedt på 1920-talet rapporterade från Tokyo ”långrandigt”.

Denna slarviga släng mot en av våra mest hedervärda diplomater under självständighetens första år, bör inte få stå oemotsagd.

För tre år sedan (22.5.2015) hade jag hedersuppdraget att inviga en minnesstod över Ramstedt i Norra Hamnen i Ekenäs, några tiotal meter från hans påvra barndomshem.

Det var en plikt med hänsyn till detta anförande och andra liknande åtaganden att studera Ramstedts rapportering från Tokyo.

Jag kvävdes inte av långrandighet. Tvärtom framstod ministerns depescher som till ämnesvalet moderna. De kunde utnyttjas för flera intresserade parter utom Utrikesministeriet. Det är precis vad UM:s rapportering eftersträvar i dag, att vara nyttig för flera sektorer av samhället.

Ramstedt rörde sig flitigt i Tokyo och det omgivande samhället. Han hade lätt för givande kontakter då han talade flytande japanska. Han kunde analysera kursen på japanska yen, han analyserade den östasiatiska kommunismen, han försåg vår pappers- och träförädlingsindustri med aktuell information. Med sin vidsträckta erfarenhet – han var också ackrediterad i Bangkok och Peking, och kunde därmed bedöma händelser i Fjärran östern. Japans relation till den kommunistiska Ryska rådsrepubliken var viktig. Och i det långa loppet för Finland.

Riddaregatan i Helsingfors styrde inte den avlägsna beskickningschefens rapportering i någon påfallande grad.

Ramstedts rapporter blev kortare efter hand. Men trots långsamma kommunikationer förblev de aktuella. Ingen annan av de små staterna var desto snabbare.

När Ramstedt avslutade sin synnerligen framgångsrika verksamhet författade han inte en Valedictory, en sammanfattande och frispråkig rapport om sin tid hos det kejserliga hovet och sin verksamhet i landet. Men man mindes honom i Tokyo. Den sista rapporten, nr 64 den 30.8.1929 följde som den sista i pärlbandet.

Ytterligare information kan hämtas ur Anna-Lena Bengelsdorffs utmärkta biografi En mongolsjäl i en professorsrock och i samlingsverket Suomalaisen diplomaatin muotokuva. RALF FRIBERG ambassadör emeritus, Ekenäs SVAR Som även framgår i artikeln fanns det inga klara riktlinjer för hur det självständiga Finlands första diplomater skulle skriva sina rapporter. En del skickade omfattande rapporter med många sidor medan andra skrev mycket kortfattat. Landets första diplomater kom från antingen universitets- eller affärsvärlden. SOFIA HOLMLUND journalist, HBL