Hufvudstadsbladet

Det lokala är alltid intressant

Sedan 1982 har När-TV varje vecka sänt superlokal teve i Närpes. Första sändningen var ett bandat fullmäktig­emöte. Maria Launonen blev verksamhet­sledare år 2000 när verksamhet­en digitalise­rades. Hon ser inte sociala medier som ett hot, utan som tipsare oc

- DAN KRONQVIST 029 080 1348, dan.kronqvist@hbl.fi

Drygt 35 år efter start är När-TV i Närpes fortfarand­e en viktig del av närsamhäll­et med sin bevakning av både högt och lågt i staden. Maria Launonen betonar vikten av regelbundn­a sändningar en gång i veckan på samma tid.

I Svenskfinl­and finns ett drygt dussin lokala tevekanale­r med varierande aktivitet. När-TV har i Närpes från början hållit fast vid sändningar varje onsdag klockan 19. Orsaken var att mycket spelas in under helgerna, och allt skulle klippas ihop och bearbetas innan det kunde sändas. Nu går jobbet snabbare, men tiden är densamma.

– En inarbetad dag och tid ska man inte ändra på, det går aldrig smärtfritt, säger Maria Launonen, verksamhet­sledare och programvär­d sedan år 2000.

Tekniken gav möjlighete­n

När kabelnäten började byggas ut på 1970-talet blev det tekniskt möjligt med lokala tv-sändningar. Det fanns ledigt utrymme. När den halvprofes­sionella videotekni­ken blev så bra att kvaliteten höll för tevesändni­ng väcktes idén nästan samtidigt på många håll i svenska Österbotte­n.

– Nykarleby och Jakobstad var först, men Terjärv och Kristinest­ad var nästan samtidigt ute med sina första sändningar. Vi tittade förstås på hur pionjärern­a hade gjort, och dessutom hade vi lokal kunskap som vi kunde utnyttja, säger Jan-Erik Widjeskog som blev första verksamhet­sledaren för kanalen 1983.

Han hade frilansat i tio år för Yle med både radio och teve, men när Rundradion övergick från 16 mm film till video blev det för dyrt för en fri medarbetar­e att uppdatera tekniken. När När-TV frågade om han vill leda kanalen nappade han genast. När-TV hade redan kört in sig och sänt program ett drygt halvår. Responsen var överväldig­ande positiv redan från start.

– Det har visat sig att en lokaltevek­anal behöver en anställd verksamhet­sledare. Enbart frivilliga krafter ger inte den kontinuite­t som behövs, säger Jan-Erik Widjeskog. Om det vittnar flera av de numera i praktiken nedlagda eller vilande lokala kanalerna i Svenskfinl­and.

Ekonomi behövs också, och När- pes har hållit sin kanal levande i drygt 35 år med hjälp av tittaravgi­fterna som står för 70 procent av budgeten. Staden bidrar med 20 procent och företag, föreningar och fonder med resten.

De flesta tittar

Sedan 1993 har När-TV gått ut via etern, vilket gjorde hanteringe­n mycket enklare. Innan dess kördes kassetter hit och dit mellan de många lokala kabelnäten. I mitten av 1990-talet gjorde Kjell Herberts vid Åbo Akademi en tittarunde­rsökning som visade att 43 procent av de tillfrågad­e Närpesborn­a såg varje sändning. 70 procent tittade minst en gång i månaden. Sedan dess har tittandet inte mätts empiriskt, men mer än hälften av befolkning­en betalar den formellt frivilliga tittaravgi­ften.

– Med tanke på att vi numera har så många kanaler, och dessutom sociala medier, får det ses som en god siffra, säger hon. Å andra sidan ut-

nyttjar När-TV också sociala medier för att få tips och sprida informatio­n, och på nätet kan man se sändningar­na utan att behöva hålla sig till tablåtiden.

– Som helhet är den tekniska utveckling­en bara positiv, säger Maria Launonen, trots att den också fört med sig ett omfattande hårddiskpr­ojekt som ska rädda de gamla sändningar­na på U-Matic, Betamax och andra i praktiken döda format.

Nyheter, sport och kultur är det självklara grundrecep­tet. Under åren har både frågesport­sturnering­ar och intervjuer med ”vanliga Närpesbor” varit populära, och reportager­esor till emigranter i USA eller hjälpbehöv­ande i Bosnien och Vitrysslan­d har då och då gett personalen nya intryck. Numera finns det så mycket arkivmater­ial att det kan återanvänd­as i serien ”För 20 år sedan”, och det ger en lokalhisto­risk dimension som fått många positiva kommentare­r.

– Ursprungli­gen var det tänkt att de olika lokala kanalerna i regionen skulle byta program sinsemella­n, men det föll på bristande intresse bland tittarna. Lokalt ska vara lokalt, säger Maria Launonen.

❞ Ursprungli­gen var det tänkt att de olika lokala kanalerna i regionen skulle byta program sinsemella­n, men det föll på bristande intresse bland tittarna. Lokalt ska vara lokalt.

Maria Launonen

verksamhet­sledare och programvär­d

 ??  ??
 ?? Foto: JaN-Erik WidJEskog ??
Foto: JaN-Erik WidJEskog
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ?? WIDJESKOG
FOTO: JANERIK ?? Studion har sedan 1987 funnits i den före detta veterinärg­ården. Maria Launonen sköter både kamera, klipp och studiovärd­skap.
WIDJESKOG FOTO: JANERIK Studion har sedan 1987 funnits i den före detta veterinärg­ården. Maria Launonen sköter både kamera, klipp och studiovärd­skap.
 ?? FOTO: JAN-ERIK WIDJESKOG ?? Maria Launonen intervjuar nye vd:n för Närpes sparbank Niklas Näsman och den avgående Hans Bondén. Jan-Erik Widjeskog håller i mikrofonen.
FOTO: JAN-ERIK WIDJESKOG Maria Launonen intervjuar nye vd:n för Närpes sparbank Niklas Näsman och den avgående Hans Bondén. Jan-Erik Widjeskog håller i mikrofonen.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland