Unicef kritiserar Finland: Barnets bästa beaktas inte
Finland försummar barnets rättigheter i asylprocesserna, anser en färsk rapport från Unicef. Barnets bästa beaktas ofta slumpmässigt eller inte alls i asylbesluten.
Enligt FN:s barnkonvention ska barnets bästa beaktas i alla beslut som gäller barn, men enligt Unicef misslyckas såväl Finland som de andra nordiska länderna med att garantera barnets bästa i asylprocesser.
Finland får dessutom kritik för att nedskärningarna i rättshjälpen äventyrar barnets rättsskydd. Också skärpningarna i bestämmelserna om familjeåterföreningar är ett bekymmer som gjort familjeåterföreningar så gott som omöjliga i vissa fall.
Unicef rekommenderar att ansvaret för minderåriga ensamkommande asylsökande flyttas över på barnskyddet i stället för migrationsmyndigheterna för att bättre garantera barnets rättigheter.
De nordiska länderna har misslyckats med att garantera barnets rättigheter i asylprocesserna, och Finland är inget undantag. Det visar en färsk utredning som FN:s barnorganisation Unicef har gjort där man granskat lagstiftning och praxis i de nordiska länderna, och intervjuat experter som på ett eller annat sätt arbetar med barn i asylprocesser. Utredningen presenterades i Helsingfors i går.
Gemensamt för alla de nordiska länderna är att de inte lyckas leva upp till bestämmelserna i FN:s barnkonvention. I artikel två står det till exempel att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn, och principen finns också inskriven i vår egen utlänningslag. Men då det gäller asylsökande barn ses de först och främst som asylsökande, även om principen enligt barnkonventionen borde vara den omvända: barn är alltid först och främst barn.
Finland avvisar regelbundet också barn till områden där säkerhetsläget är dåligt. Problemet är just att barnets bästa inte alltid bedöms i asylprocesserna eller att bedömningarna är bristfälliga, anser Unicef.
– Hur migrationsmyndigheterna förstår, tolkar och tillämpar barnets bästa är alltför brokigt. Det räcker inte heller att bara nämna barnets bästa i ett beslut utan barnets bästa måste alltid bedömas individuellt då ett barn berörs. Hur bedömningen gjorts ska också skrivas ut synligt i beslutet, säger Mirella Huttunen, programchef på Finlands Unicef.
Unicef rekommenderar att Finland gör upp klara regler för de här bedömningarna.
– Det finns många strukturella problem, men de löses inte över en natt. Akut är däremot hur principen om barnets bästa tillämpas. Det behövs särskilda kvalitetskriterier för hur barnets bästa ska beaktas under hela asylprocessen, och det gäller särskilt Migrationsverket. Fungerar den här saken löser det redan ganska många andra problem, och det kräver inte ens någon lagändring, säger Huttunen.
Men också lagstiftningen lämnar en hel del övrigt att önska, anser Unicef.
– Barnkonsekvenserna borde absolut bedömas redan då ny lagstiftning bereds, och bedömningarna måste ges tillräckligt med tid. Nu har nya lagar stiftats i snabb takt och barnkonsekvensbedömningar saknas helt och hållet. Sådana bedömningar vore ett bra sätt att implementera barnkonventionens rättigheter. Då skulle man inte släppa igenom sådana verkligt tvivelaktiga lagändringar som nu gjorts, säger Huttunen. Vilka tvivelaktiga lagändringar syftar du på? – Till exempel inskränkningen i rättshjälpen till asylsökande, som drabbar såväl barn som vuxna och leder till dåliga ansökningar som i sin tur leder till dåliga beslut. Eller skärpningarna i bestämmelserna om familjeåterförening, som blir bara svårare.
Migri: Vi är medvetna om utvecklingsbehovet
En annan sak gäller det faktum att Finland fortfarande tar asylsökande barn i förvar, trots att människorättsorganisationer länge påtalat saken. I förvaringsenheterna hålls barnen bakom stängda dörrar och har till exempel inte möjlighet att gå i skola. Forskning visar att det är mycket skadligt för barnets utveckling, och FN:s kommitté för barnets rättigheter har konstaterat att det strider mot barnkonventionen. Enligt kommittén bör sådant förfarande förbjudas i lag, och rapporten rekommenderar att Finland omgående ändrar lagstiftningen på den här punkten.
– Inte en enda finländsk myndighet skulle godkänna situationen om det gällde ett finländskt barn, säger Huttunen.
Enligt Unicef är ett av problemen just att asylsökande barn ses som i första hand asylsökande och inte i första hand barn.
– Det är fel prioritering, och det leder i värsta fall till att barnen förlorar
Det finns många strukturella problem, men de löses inte över en natt. Akut är däremot hur principen om barnets bästa tillämpas. Mirella Huttunen programchef på Finlands Unicef
sina rättigheter som barn och får nöja sig med mindre. Det har i själva verket blivit praxis och ett godtagbart sätt att tänka och handla, säger Huttunen.
För att råda bot på problemet rekommenderar rapporten bland annat att Finland omfördelar ansvaret så att det vore barnskyddet och in- te Migrationsverket som bär det huvudsakliga ansvaret för ensamkommande asylsökande barn. I kommunerna är man inte heller alltid på det klara med vilka tjänster de asylsökande barnen har rätt till, och klarare regler efterlyses.
Migrationsverkets överdirektör Jaana Vuorio noterar Unicefs kritik och försäkrar att Migrationsverket gärna tar emot all tillgänglig sakkunskap för att utveckla bedömningarna av barnets bästa.
– Vi är medvetna om utvecklingsbehovet. Vi har säkert inte alltid lyckats på bästa sätt, det har kommit tusentals ansökningar och det är inte så lätt. Men det gäller inte bara oss utan också domstolarna, säger Vuorio.
Enligt Vuorio har Migrationsverket inga uttalade kriterier som ska beaktas då barnets bästa bedöms.
– Vi bedömer de individuella skälen utifrån socialarbetarens utlåtande.
Barnets bästa i familjeåterföreningar är ett kapitel för sig, och för en lekman kan det verka paradoxalt att barnets bästa tolkas att vara med familjen då det gäller avvisning- ar från Finland men för det mesta inte då det gäller möjligheterna för barn med uppehållstillstånd att få återförenas med sina familjer i Finland. En minoritet av vårdnadshavarna har fått positivt besked på sina ansökningar om familjeåterförening med barnet i Finland.
– Ja det kan ju verka ologiskt. Men jag vill inte ta ställning till lagstiftningen, och dessutom är vi bundna av etablerad rättspraxis, säger Vuorio.
Ett annat bekymmer gäller de korta uppehållstillstånden för minderåriga asylsökande, som befaras leda till avvisning efter 18-årsdagen. Då de fortsatta loven tidigare i regel var fyra år långa har Migrationsverket nu stannat för en huvudregel om två år.
– Misstag har skett och vi har inte lyckats kommunicera den här saken så bra. Det handlar inte om att dra undan mattan under någon utan om att vi vill försäkra oss om att alla verkligen hålls med inom integrationstjänsterna, säger Vuorio.