Ungdomsbarometer visar flera oroande resultat
Trots den nioåriga grundskolan upplever allt flera unga att de inte har ens grundläggande kunskaper i hur man kan påverka samhället och hur man sköter sin ekonomi. För allt fler är det pengar som avgör huruvida man kan studera vidare eller inte.
Trots att man under presentationen av ungdomsbarometern 2017 gärna lyfter fram att de unga i åldern 15–29 till stor del ser ljust på framtiden, lyser vissa oroande moment igenom. Det handlar om utbildningen, och om den roll nätverken kring skolan spelar.
För 17 procent av ungdomarna är pengar en avgörande faktor när det gäller att skaffa sig en utbildning på andra stadiet. Det är inte okej, säger Hilkka Kemppi som är ordförande för Statens ungdomsråd.
– Det här kan orsaka problem senare i livet då det blir dags att söka jobb, och är i grund och botten en fråga om jämlikhet. Därför är det viktigt att också skolan uppmuntrar till att lära sig saker även utanför klassrummet. Det finns ungdomar som upplever att de verkligen inte kan något om samhällets grundvalar, och det måste vi jobba på. Vi måste komma åt risken för att hamna utanför redan i grundskolan.
De unga upplever enligt barometern att några av de viktigaste färdigheterna man får med sig från skolan är sociala färdigheter, hur man beter sig i samhället och språkkunskaper. Däremot upplever allt flera att man inte fått ens några grundläggande kunskaper i hur man kan påverka i samhället, eller hur man sköter sin ekonomi.
– Det här är mycket oroväckande och vi kan se konkreta exempel på det här då de ungas betalningssvårigheter bara ökar, säger Kemppi.
Det sociala rummet viktigt
Största delen av de unga upplever att det sociala som äger rum utanför skolan spelar en viktig roll. De flesta upplever att det är roligt att lära sig nytt, och en stor del upplever att det är utanför skolan lär man sig hur man fungerar socialt. 2017 års barometer visar också en förändring i inställningen till språk. Den visar däremot inte vilka språk ungdomarna upplever att är viktiga.
Barometern visar också en skillnad mellan flickor och pojkar. I Pisaresultat har vi kunnat ta del av att pojkar ligger efter flickor i skolprestationer, men barometern visar att flickor har ett större behov än pojkar av att få feedback på det de lärt sig. Då de unga ombads ge sina liv ett helhetsbetyg blev också pojkarnas betyg, 8,3, aningen högre än flickornas som landade på 8,2.
Ungdomsbarometern görs sedan 1994 på uppdrag av Statens ungdomsråd och undersöker unga i åldern 15–29. I 2017 års barometer intervjuades drygt 1900 unga.