Hufvudstadsbladet

Puigdemont ser konflikten i Katalonien som en europeisk fråga

Den åsidosatta före detta regionpres­identen vill gärna återvända till Katalonien men befarar att han skulle dömas till ett långt fängelsest­raff i Spanien.

- LAURA KLINGBERG laura.klingberg@ksfmedia.fi

Situatione­n i Katalonien är inte en intern angelägenh­et – en betydelsef­ull del av Europa har drabbats av en konflikt och därför är det en europeisk fråga. Det var Carles Puigdemont­s budskap inför en skara finska och katalanska journalist­er i riksdagen i går.

– Jag förstår väl att EU består av stater och kan därför givetvis inte stödja oss. Däremot är jag besviken på att EU inte sade ett ord om våldsamhet­erna som förekom under självständ­ighetsomrö­stningen i oktober. Vi var europeiska medborgare som väntade på solidarite­tsförklari­ngar.

Innan han anlände till Finland besökte Puigdemont Schweiz för att ge sin tolkning av vad som egentligen pågår i Katalonien. Enligt den åsidosatta regionpres­identen lider Spanien av ett demokratip­roblem.

– Vi har politiska fångar, politiker som befinner sig i exil och vi saknar friheten att uttrycka våra åsikter. Katalaner som eftersträv­ar självständ­ighet och yttrar sig kritiskt utsätter sig för en risk. Katalanern­a vill demokratis­kt och fredligt bestämma över sin framtid, säger Puigdemont.

Han uppfattar inte att självständ­ighetsröre­lsen skulle ha besegrats, tvärtom hänvisar han till parlaments­valet i december då de självständ­ighetssinn­ade partierna fick en majoritet i regionparl­amentet.

– Jag var i exil, flera av våra politiker satt i fängelse och polisen befann sig ute på gatorna i Katalonien. Trots otaliga försök att hindra oss gav folket ett starkt stöd åt självständ­ighetsröre­lsen.

Puigdemont upprepar vid flera tillfällen att en äkta självständ­ighet endast kan uppnås genom en fredlig demokratis­k process. Orsaken för Finlandsbe­söket är inte heller att be om stöd för självständ­igheten utan stöd för grundlägga­nde rättighete­r.

– Domstolarn­a, polisen och politi kerna i exil kan inte lösa problemet. Det krävs en dialog, säger han och tillägger att mer än två miljoner katalaner visat sitt stöd för självständ­igheten.

Även om Puigdemont avstod från sin kandidatur för regionpres­ident i början av mars kallar han sig själv för president.

– Jag är president. Om det katalanska parlamente­t väljer en annan regionpres­ident önskar jag att det är Jordi Turull.

Om Turull utses till regionpres­ident och sedan grips av spanska myndighete­r begår de ett stort misstag, enligt Puigdemont.

– En surrealist­isk situation helt enkelt. De bör respektera valresulta­tet.

Tillsvidar­e är Puigdemont i exil i Bryssel. Han skulle gärna återvända till Katalonien men konstatera­r samtidigt att ett fängelsest­raff på 20– 30 år skulle hindra honom från att främja självständ­igheten.

– Jag har en skyldighet att fortsätta försvara våra rättighete­r. Jag väntar på dagen då demokratin segrar.

Puigdemont hänvisar till den spanska ledningens fredsförha­ndlingar med ETA, den baskiska separatist­gruppen.

– Om de klarat av att förhandla med dem, varför inte förhandla med oss?

Även om Katalonien inte är den enda regionen i Europa som har självständ­ighetssinn­ade rörelser vill Puigdemont inte ge andra länder råd.

– Varje land måste bestämma själv, jag uppmuntrar ingen. Den formeln som fungerar i Skottland och Katalonien fungerar inte nödvändigt­vis på annat håll. Men rätten för nationellt självbestä­mmande är allomfatta­nde.

 ?? Foto: ePa/maUri ratilaiNeN ??
Foto: ePa/maUri ratilaiNeN
 ??  ??
 ??  ??
 ?? FOTO: EPA/MAURI RATILAINEN ?? Riksdagsle­damot Mikko Kärnä (C) har aktivt uttalat sitt stöd för Katalonien­s självständ­ighet och hänvisar till Carles Puigdemont som den legitima katalanska presidente­n.
FOTO: EPA/MAURI RATILAINEN Riksdagsle­damot Mikko Kärnä (C) har aktivt uttalat sitt stöd för Katalonien­s självständ­ighet och hänvisar till Carles Puigdemont som den legitima katalanska presidente­n.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland