Amerikanska ungdomar lovar protestera tills de kan känna sig trygga i skolan
Hundratusentals amerikaner gav sig ut på gatorna runt om i USA i går för att kräva skärpta vapenlagar. Den största demonstrationen ordnades i huvudstaden Washington DC.
Hundratusentals demonstranter marscherade i går i Washington DC och andra städer i USA för en trygg skola och mot de nuvarande vapenlagarna. De vill ha ett slut på skolskjutningarna.
Det första tecknet på att en marsch är i görningen kommer redan några kilometer från Pennsylvania Avenue, den breda avenyn mellan Vita huset och kongressen. På den kyliga trottoaren sitter gymnasisten Shannon Constantine från New York med några röda pappskyltar och en handfull tuschpennor framför sig.
– Jag kom i går kväll från New York och hade inte plats för plakaten på bussen, så jag köpte dem nyss där borta, säger Constanine och pekar på en pappershandel på andra sidan gatan.
– Jag tror det här kan bli starten på någonting speciellt. Marscher ordnas konstant i Washington, men det här känns annorlunda. Kanske för att unga har startat politiska rörelser tidigare, som Vietnamrörelsen på sjuttiotalet.
Constantine är inte klar med sitt plakat ännu men när det blir färdigt ska där stå: ”Jag är för ung för att förstå att jag inte kan”.
– Jag tyckte att det är ett optimistiskt budskap och jag vill visa åt alla som sagt åt oss att vi är unga och nai va, att naiviteten kan användas som ett verktyg för förändring.
Trots att det fortfarande är ett par timmar tills demonstrationen officiellt ska sätta i gång har tiotusentals mänskor redan samlats vid mötesplatsen, och från alla tvärgator väller en strid ström av mänskor. En av dem är Lauren Ghantous. Hon har kommit ända från Coral Springs, i Florida, granne med Parkland där den senaste blodiga skolskjutningen ägde rum i februari och vars överlevande elever startade den rörelse som ligger bakom lördagens meningsyttringar runtom USA och världen.
När jag frågar om hon kände någon i skolan, nickar hon försiktigt.
– Min syster var i samma byggnad där skjutningen skedde. Det tog en timme för oss att få tag på henne innan vi visste att hon var ok. Det var hemskt.
Systern står en bit ifrån oss i folkmassan och innan jag hinner ställa frågan har Lauren läst mina tankar.
– Nej, hon ville inte prata om det som hände.
Men hon, liksom systern vill ha handling.
– Jag vill att åldersgränsen för vapenköp ska höjas och jag vill att stormgevär ska förbjudas helt och hållet. Vi behöver inte vapen som är planerade för krig.
I Florida godkändes nyligen en lag som höjde åldersgränsen för vapeninköp. Den reformen kom som ett direkt svar på de krav som eleverna i Parkland ställt efter massakern som dödade sjutton personer, elever och lärare.
Men på nationell nivå, i den amerikanska kongressen, är åtgärderna blygsamma och attityderna framför allt bland republikanerna fortfarande negativa till radikala förändringar. Lauren Ghantous anser att lördagens marsch är ett viktigt steg mot förändring, men inser samtidigt att den ensam inte räcker till.
– Förändring tar tid, flera år. Vad kan du själv göra efter den här marschen? – Jag är för ung att rösta men jag tänker uppmana alla mina vänner att göra det och så kommer jag att skri
va brev till mina senatorer och kongressledamöter, säger Ghantous.
Lite längre fram i mänskomassan står gymnasisterna Cassie Pickard och Alexandra Lskuae med var sin skylt. Speciellt Pickards text är slående. Den uttrycker en vilja att överleva gymnasiet.
– Vi är här för att visa att vi helst inte vill dö i skolan. Vi insåg inte att det är för mycket krävt, säger Pickard med en ironi som i en tidigare värld kunde ha avfärdats som överdriven.
– Vi känner oss otrygga i skolan varje dag, säger Pickard och Lskuae som är fulla av energi och glada av att vara en del av rörelse.
– Vi kommer att protestera tills det blir en förändring. Vi är unga och vi gör historia i dag. Vi kommer att få mänskor att förstå att det är vi som är framtiden. Vi har precis registrerat oss och fått vår rösträtt och den kommer vi att använda i höst, säger Cassie Pickard och Alexandra Lskuae från Virginia, som bägge lovar att göra vapenlagarna till den avgörande frågan när de väljer kandidat.