Hufvudstadsbladet

”Skulle du älska mig om jag dödade någon?”

Ibland är Ida Lindes roman Mördarens mamma nästan outhärdlig­t grym, däremellan förödande vacker.

- HENRIK JANSSON henrik.jansson@frilansksf.fi

ROMAN

Ida Linde ● Mördarens mamma Norstedts 2018

■■”Min■pojke■frågade■mig:■skulle■ du■älska■mig■om■jag■dödade■någon?■ Och■detta■var■innan■vi■visste.■För■ min■pojke■var■bara■en■pojke■när■han■ frågade:■skulle■du■älska■mig■om■jag■ dödade■någon?■Och■jag■svarade:■ja.”

Sådant■är■anslaget■till Ida Lindes■ aktuella■roman■ Mördarens mamma,■med■en■mor■och■en■inlednings­vis■ganska■liten■son■i■ett■slags■symbiotisk■samvaro.■De■har■ändå■inga■ biologiska■band,■utan■har■kommit■ samman■på■ett■annat■sätt■–■hur■det■ gått■till■är■en■av■berättelse­ns■många■ mörka■hemlighete­r.

”Jag■kallade■honom■min■pojke■ för■att■han■var■i■mitt■våld,■han■hade■ kommit■till■mig■och■så■hade■jag■tagit■ emot■honom,■det■räcker■för■ett■föräldrask­ap.■En■lättnad■när■någon■annan■skapade■ljud■i■lägenheten,■att■inte■vara■ensamt■ansvarig■för■att■skapa■dissonanse­r.”

Men■småningom■växer■pojken,■ och■Linde■beskriver■med■klinisk■ skärpa■hur■mamman■och■han■dag■ för■dag,■år■för■år,■glider■ifrån■varandra.■Det■finns■perioder■i■alla■morsonrela­tioner■då■ett■naturligt■fjärmande■sker,■men■att■ta■del■av■Lindes■gestaltnin­g■är■som■att■se■in■i■en■ ordfattig■och■allt■farligare■kampsituat­ion,■en■uppladdnin­g■inför■den■katastrof■som■måste■komma.

”Jag■visste■inte■vad■det■kunde■vara,■ville■inte■erkänna■det”,■uttrycker■mamman,■”men■jag■visste■att■jag■ var■rädd■för■honom.■Vad■han■var■kapabel■till.”■

De■oroande■symptomen■hos■pojken■har■först■varit■små,■möjliga■att■ för■stunden■skjuta■ifrån■sig,■men■ småningom■accelerera­t.■Han■ställer■ märkliga,■våldsrelat­erade■frågor,■berättar■att■han■slagit■en■flicka■blodig■ på■skolgården,■och■drömmer■mardrömmar■som■till■slut■också■övergår■i■vakna■fantasier.

”Mamma,■vi■är■i■en■affär■och■du■ har■tjuvat■något.■(---)■När■vi■är■på■väg■ ut■ur■affären■ser■jag■hur■en■expedit■ klädd■i■vitt■följer■efter■oss.■(---)■Jag■ stryper■henne.”

Verklighet­en knackar på

Så■ när■ poliserna■ sedan■ en■ dag■ knackar■ på■ och■ berättar■ att■ pojken■dödat■en■annan■ung■kille■är■det■ visserlige­n■en■chock,■men■den■har■ grundlagts■under■en■längre■tid.■

I■själva■verket■beskriver■Linde■ under■den■första■tredjedele­n■av■sin■ berättelse,■ur■mammans■perspektiv,■en■tillvaro■som■stegvis■tycks■lösas■upp.■Det■som■till■slut■återstår■är■ ett■främlingsk­ap■inför■såväl■den■omgivande■verklighet­en■som■det■egna■ jaget,■så■för■läsaren■känns■det■nästan■som■en■lättnad■då■poliserna■anländer.■Då■verklighet­en■tränger■sig■ på■och■kräver■gensvar.

Också■i■sin■föregående,■fina■roman■Norrut åker man för att dö utgick■Linde■från■en■katastrofs­ituation,■men■om■den■då■transforme­rades■till■ett■slags■normaltill­stånd■för■ läsaren■att■vistas■i■låter■hon■den■nu■ öppna■en■kanal■från■det■undertryck­t■ hotfulla■mot■en■strimma■glädje■och■ hopp■i■svärtan.

För■då■modern■besöker■sin■pojke■i■fängelset■träffar■hon■en■annan■ mördares■mamma,■Grace.■Sedan■ skildras■långsamt,■känsligt■hur■de■ närmar■sig■varandra,■tills■allt■åt- minstone■för■ett■tag■kan■kännas■annorlunda.

”Lägenheten■var■förändrad■efter■Graces■besök,■varje■skugga■på■ de■grå■väggarna■bildade■ett■mönster■av■skepp■eller■kaniner.■(---)■En■ skärpa■runt■varje■blad■på■novemberka­ktusen,■en■blomma■som■inte■ blommat■på■flera■år■fyllde■nu■sina■ yttersta■blad■med■en■tjock■lila■färg■ som■snart■skulle■brista.”

Och■då■Grace■uttalar■orden■”kom■ tillbaka■till■sängen■nu■Henrietta”■får■ mamman■–■också■för■läsaren■–■för■ första■gången■ett■namn.■

Grym och vacker

Linde■skriver■en■avskalad■och■suggestiv■prosa,■med■vardagsfra­gment■ som■ ofta■ får■ en■ existentie­ll■ udd.■ Samtidigt■glider■lögner■och■sanningar■in■i■och■färgar■av■sig■på■varandra,■ så■att■det■inte■är■så■lätt■att■veta■vad■ man■ska■våga■tro■på.

Ibland■är■romanen■nästan■outhärdlig­t■grym,■däremellan■förödande■vacker.■Men■säkert■är■att■den■växer■till■ett■tidlöst■ödesdrama,■en■gripande■berättelse■om■utsatta■människors■möjlighete­r■och■begränsnin­gar■ute■i■de■mentala■gränszoner­na.■

Linde■väjer■inte■för■mörkret,■hon■ föredrar■att■gå■in■i■det,■och■Mördarens■mamma■blir■en■karg■liten■pärla■ där■orden■är■vägda■på■guldvåg.■Så■att■ språket■aldrig■ska■kunna■dölja■den■ underligga­nde■känsloladd­ningen.

 ?? FOTO: SARA MAC KEY ?? Ida Linde skriver en avskalad och suggestiv prosa, med vardagsfra­gment som ofta får en existentie­ll udd. Samtidigt glider lögner och sanningar in i och färgar av sig på varandra.
FOTO: SARA MAC KEY Ida Linde skriver en avskalad och suggestiv prosa, med vardagsfra­gment som ofta får en existentie­ll udd. Samtidigt glider lögner och sanningar in i och färgar av sig på varandra.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland