Ett system där man betalar skatt på ärvd egendom eller värdepapper först vid avyttring kunde vara en lämplig kompromiss. Staten går inte miste om skatten på arv, men får den först om och när arvtagaren säljer vidare det ärvda. Tommy Westerlund om arvsskat

Arvsskatten är ett ständigt politiskt diskussionsämne. Nu är frågan aktuell på grund av ett medborgarinitiativ som i veckan nådde 50 000 underskrifter.

Christian Pundars som står bakom medborgarinitiativet vill att arvs- och gåvoskatten avskaffas för att minska skatteflykten utomlands och för att skatten behandlar medborgare ojämlikt och försvårar långsiktigt finländskt ägande i företag.

Den sittande regeringen har redan justerat arvs- och gåvoskatten främst för att underlätta generationsväxlingar i företag och även om medborgarinitiativet i höst kommer upp i riksdagen vidtas knappast något mer. Men arvsskatten kan mycket väl bli en valfråga i riksdagsvalet om ett år.

Det vanligaste argumentet mot arvsskatt är att det är en dubbelbeskattning eftersom besparingar och egendom som ärvs har beskattats redan tidigare. För arvtagaren är det i alla fall ingen dubbelbeskattning, det är första gången som hen betalar skatt på det hen får.

Det kan i alla fall leda till att arvingarna tvingas sälja delar av arvet för att kunna betala skatten.

Arvsskatten kritiseras också för att den trots justeringar fortfarande försvårar generationsväxlingar i familjeföretag.

Arvsskatten ses bland försvararna som en välfungerande utjämnande och effektiv skatt. Den utjämnar klyftor som har uppstått med tiden.

Men ett obeskattat arv kan också bidra till att utjämna klyftor för den som befinner sig nere i en sådan.

Socioekonomiska förändringar är i rörelse. Den unga vuxna generationen förväntas i snitt få det kärvare ekonomiskt än vad deras föräldrar har haft det. En utveckling i den riktningen har tidigare inte skett, för varje generation har man fått det bättre rent ekonomiskt.

Om dagens unga vuxna inte får samma möjligheter att skaffa sig till exempel en egen lägenhet så kunde en ärvd bostad lösa problemet. Här kan ändå arvsskatten utgöra ett problem. En ensamstående förälder med låga inkomster har inte en chans att skrapa ihop till en egen lägenhet. En ärvd lägenhet kunde lösa hens problem om det inte var för att skatten tvingar till försäljning av den.

De allra djupaste klyftorna är svåra att minska med arvsskatten. De rikaste har möjlighet att flytta utomlands för att den vägen låta arvtagarna komma undan skatten. De mest förmögna har också större möjlighet att planera bort en del av skatten medan medel- och låginkomsttagare snällt betalar.

I knappt hälften av EU-länderna betalas ingen arvsskatt. Till exempel i Sverige och Norge har arvsskatten slopats, där beskattas ärvd förmögenhet först när den säljs och då gäller skatt för överlåtelsevinst.

Arvsskatten är traditionellt en ideologisk fråga. Vänstern vill ha den, medan högern vill slippa den. Då den avskaffades i Sverige 2004 var det i alla fall Göran Perssons socialdemokratiska regering som styrde och alla riksdagspartier var eniga om avskaffandet. Arvsskatten ansågs försvåra generationsskiften i familjeföretag till den grad att man slopade skatten.

Jämförelsen med Sverige haltar ändå lite. Det var ett enklare beslut i Sverige eftersom arvsskatten var lägre där och inbringade endast 0,2 procent av alla skatteintäkter då beslutet fattades. I Finland utgjorde arvsskatten i fjol drygt två procent av statens alla skatteintäkter, det vill säga en tio gånger större andel av totalintäkterna än i Sverige då arvsskatten slopades där.

Det innebär att det hål som en utebliven arvsskatt skulle skapa i Finlands statsekonomi är avsevärt svårare att kompensera.

Om en skatt upplevs som orättvis eller skadlig för exempelvis näringslivet kan den inte bibehållas endast med motiveringen att ett slopande skulle skapa ett för stort hål i skattekistan. Beskattningen bör ses som en helhet och om det finns orättvisor bör de åtgärdas.

Ett system där man betalar skatt på ärvd egendom eller värdepapper först vid avyttring kunde vara en lämplig kompromiss. Staten går inte miste om skatten på arv, men får den först om och när arvtagaren säljer vidare det ärvda.