Näringslivets makt över politiken har varit stor
Den lobbning mot politiker och tjänstemän som aktörer inom Finlands näringsliv utövat har haft en stor betydelse för hur samhället utvecklats de senaste femtio åren. Det visar en ny avhandling i ämnet politisk historia.
Den ekonomiska eliten i Finland har under årtiondena efter 1960-talets slut lyckats tillskansa sig en betydande makt i den politiska beslutsprocessen.
Den slutsatsen drar lobbningsexperten Anders Blom i sin doktorsavhandling.
Blom har gjort en djupdykning i den politiska intressebevakning och påverkan som företagssektorn utövat mellan åren 1968 och 2011.
Blom gör i sin undersökning en kritisk granskning av den samhälleliga transparensen och graden av korruption i politiken i Finland under drygt 40 år.
Undersökningen baseras på en genomgång av en mängd dokument ur bland annat näringslivsorganisationers arkiv, men även på en stor mängd intervjuer. Blom har bland annat intervjuat alla Finlands statsministrar efter Esko Aho samt ett stort antal andra politiker och samhällspåverkare, såväl ur näringslivet som ur fackföreningarna.
I undersökningen visar Blom att den roll som företagssektorns organisationer spelat i de politiska beslutsprocesserna varit större än väntat. I fråga om Finlands inträde i EU och EMU var deras roll direkt avgörande.
– Den betydelse företagssektorn haft för samhällsutvecklingen är mycket stor. Det är ändå svårt att säga om det kan kallas för ett demokratiskt problem. Alla har friheten att utöva påverkan, säger Blom.
Riksdag och regering har blivit allt mer beroende av korporationerna. Det finländska korporativistiska systemet kan på god grund sägas vara strukturellt korrumperat. Anders Blom lobbningsexpert
Del av beslutsprocessen
Ett centralt begrepp i Bloms avhandling är korporativism. Något förenklat är det ett begrepp för ett politiskt system där sammanslutningar – korporationer – bestående av arbetstagare och arbetsgivare utövar en viss grad av lagstiftande makt.
– Till den finländska korporativismen hör idén om att arbetsmarknadsorganisationers relationer till politiker är en del av beslutsprocessen, inte en lobbningsverksamhet, säger Blom.
Han säger att lobbning i Finland inte är något som är tydligt definierat i relationen mellan den politiska nivån och organisationerna, och att det rådande tankesättet bör ändras.
– Det är ett tankesätt som inte motsvarar situationen i den globala verkligheten i dag, säger Blom.
Blom säger att uppfattningen i Finland varit att lobbning är en påverkan som andra aktörer än just korporationerna sysslar med för att påverka politiska beslut.
– Den uppfattningen avviker från hur lobbning uppfattas inom EU och inom den amerikanska lagstiftningen.
Eftersom det saknas tydliga regler för hur inre kretsar eller kamratnätverk får agera har även löntagarorganisationerna blivit en del av det korporativa systemet, säger Blom.
– Eftersom partiernas medlemsantal och folks röstningsaktivitet sjunkit har de politiska krafterna försvagats märkbart i förhållande till korporationerna. Det syns i riksdagsarbetet, säger Blom.
Därför behöver Finland överväga en uppdatering av sina politiska system.
Företagen har mindre roll i Sverige
Blom gör en jämförelse med Sverige och konstaterar att korporationernas roll i politikens inre krets inte är lika stor där som i Finland trots att organisationerna där har större resurser. Blom säger att det beror på att man i Sverige inte har ett likadant trepartssystem i lagberedningen som i Finland.
Det finländska trepartssystemet går ut på att arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer tar del i beredningsarbetet av olika lagar.
– Riksdag och regering har blivit allt mer beroende av korporationerna. Det finländska korporativistiska systemet kan på god grund sägas vara strukturellt korrumperat, säger Blom.
Anders Bloms avhandling i ämnet politisk historia, med rubriken Taloudelliset eturyhmät politiikan sisäpiirissä (De ekonomiska intressegrupperna i politikens inre krets) läggs fram för granskning vid Turun yliopisto den 6 april.
Blom är delägare och styrelseordförande för konsultbolaget Eurofacts och har bland annat arbetat internationellt med lobbning. Blom har även varit aktiv i lokalpolitiken i Åbo och Helsingfors.