Helande musik för kärlek och fred
Snatam Kaur trollband den hängivna publiken på Kulturhuset.
KONSERT
Snatam Kaur,
Light of the Beloved Tour. Kulturhuset 27.3.
Den här artikeln skulle egentligen vara en intervju. Men Snatam Kaur, en av världens mest älskade artister inom den lite svårdefinierade genren spirituell, mantra- och indiskinspirerad new agemusik, kunde inte ge en intervju under sitt korta besök i Helsingfors eftersom hon tillbringade hela konsertdagen fram till kvällen i tystnad. Det är så hon förbereder sig: mediterar, samlar sin energi som sedan strålar stark när hon delar med sig av sin tidlösa musik.
Amerikanska Snatam Kaur, född 1972, släppte sitt första album år 2000, men studerade redan som barn indisk mantramusik tillsammans med sin mor. Hon är uppvuxen inom den sikhiska samt kundaliniyogatraditionen – hennes efternamn Kaur, som betyder prinsessa, är gemensamt för alla kvinnor inom sikhismen. Förutom att vara musiker undervisar hon också i kundaliniyoga.
Kaur turnerar världen runt med sitt budskap av fred och universell kärlek och enighet, men det här var första gången hon besökte Finland. Det är närapå omöjligt att skriva en regelrätt recension av hennes konsert, eftersom kvällen är mer – eller något annat – än en vanlig konsert. Traditionen att sjunga heliga mantran kallas kirtan, och till det här hör att man sjunger tillsammans – när Kaur introducerade sitt band sa hon att det har fem medlemmar, trots att bara fyra personer var på scenen (förutom Kaur även Neelamjit Dhillon, Stu Fuchs och Sarah Carlisle). Den femte medlemmen är publiken, och de enkla, repetitiva sångerna är lätta att stämma in i. Det blir därmed en kollektiv upplevelse.
Samtidigt kan upplevelsen vara djupt personlig och privat, eftersom dessa mantran kan väcka starka känslor och sätta något i rörelse inom en, och de har en meditativ verkan inte minst eftersom det är vanligt att man lyssnar till dem med slutna ögon.
Konserten innehöll också några yogiska andningsövningar, vilket slutligen gör det klart att kväl- len kanske är mer en andlig övning än en konsert.
Kristallklar röst
Kaur sjunger främst på språket gurmukh som används i provinsen Punjab i norra Indien och som härstammar ur sanskrit, men också engelska används. Före varje låt berättar hon vad orden betyder, men mantrorna är vackra att lyssna till även om man inte förstår deras innebörd – och på något vis förstår man i alla fall, intuitivt. De handlar om sanning, visdom, kärlek, frihet, fred, ljus, det gudomliga – tidlösa mänskliga strävanden, gemensamma för alla kulturer. För att ta till en kliché: de går direkt in i hjärtat.
Och det gör inte minst av allt Snatam Kaurs röst. Den är klar som kristall, stark och ljus på samma gång, ren och klingande. Orubblig som ett berg, något att luta sig mot. Hennes utstrålning är bländande och samtidigt varm och öm, hennes närvaro magnetisk – i hennes fall är dessa utslitna adjektiv faktiskt sällsynt adekvata.
Den här typen av musik är intressant eftersom den i princip kan klassas som religiös, eller åtminstone andlig, vilket eventuellt kan väcka viss skepsis bland en del. De som lyssnar till den hör ändå sällan till någon religion, utan kanske snarare till den allt större internationella ”subkulturen” som formats kring ett intresse för bland annat yoga, meditation, andlig utveckling och holistiskt välbefinnande. Många använder dessa mantran helt enkelt för att slappna av.
Man kan så klart fråga sig varför vi i väst ska sjunga sånger ur en avlägsen tradition och på ett främmande språk. Men dragningen till österlandets urgamla visdom är inget nytt, och fyller kanske ett tomrum som uppkommit i våra sekulariserade samhällen. Och att människor finner inre ro, upplever skönhet och samhörighet och kanske till och med en djupare mening i sina liv är så klart uteslutande positivt. Det är det här Snatam Kaur ägnat sitt liv åt.
SONJA MäKELä