Strid inför sista budgeten
Arbetslösa, låginkomsttagare och fortbildning stora knäckfrågor
Nästa vecka ska de tre regeringspartierna förhandla om budgetramen, och lägga grunden för den sista budgeten som görs före nästa val. Blå framtid har som minsta regeringsparti varit aktivt med utspel och fått mothugg. De blå vill bland annat slopa indexfrysningarna på socialbidragen från och med nästa år, medan Samlingspartiet och Centern håller fast vid dem. Statsminister Juha Sipilä har i stället öppnat för att plocka in någon punktåtgärd.
En annan kinkig fråga är aktiveringsmodellen. FFC kräver att den slopas helt, men om det inte är möjligt, så borde åtminstone sanktionerna stoppas tills det gjorts korrigeringar, kräver FFC:s ordförande Jarkko Eloranta. Regeringen har lovat komma med fler definitioner på vil- ken slags aktivitet som räknas tillgodo, och också utlovat mer resurser för arbetsförmedling och service.
Fortbildning och påbyggnadsutbildning mitt i karriären hör också till de frågor som kan få mer pengar.
Om Samlingspartiet, Centern och Blå framtid ännu vill lägga sina tassmärken på politiken den här valperioden så börjar armbrytningen nästa vecka i budgetramförhandlingen. Det mest sannolika projekt som får pengar är fortbildning mitt i arbetslivet. Här är läget just nu.
Med ett år till val vill de tre regeringspartierna hålla alla impopulära nedskärningar långt bakom sig och börja profilera sig själva. Men några stora ryck är inte att vänta. Centern har redan aviserat att det inte blir något av familjeledighetsreformen. Samlingspartiet och Blå framtid har aktiverat sig med att tala om ännu mer skattelättnader. Blå framtid vill dessutom slopa indexfrysningarna av alla bidrag från och med början av nästa år.
1 Stor enighet om fortbildning En av de stora frågor som det råder enighet om, och som med största sannolikhet kommer att få mer pengar nu, är fortbildningen för vuxna som behöver byta bransch eller förnya sitt kunnande.
Någon exakt summa har det inte varit tal om men finansminister Petteri Orpo (Saml) har talat om ”tiotals miljoner”.
Av alla de pengar som kan tänkas riktas till utbildningen är det möjligt att fortbildningen för påbyggnadsutbildning mitt i karriären är det enda som säkert glider in i budgeten – men också andra frågor har varit på tapeten. Samlingspartiet vill stegvis lägga mer på gratis småbarnspeda- gogik, och för femåringar är ett sådant försök redan i görningen.
Att utvidga läroplikten till andra stadiet har också väckt debatt och var en av de åtgärder som det ekonomiska rådet föreslog, men att regeringen skulle lägga pengar på hela årskullar verkar osannolikt. Diskussionen har i stället börjat handla om punktåtgärder för dem som inte har råd med skolböcker.
Finlands näringsliv EK har, precis som OECD i sin landsrapport, föreslagit att dagvårdsavgifterna skulle sänkas ännu mer för att puffa sysselsättningen. Men både Sipilä och Orpo håller hårt i pengarna, och Orpo driver främst gratis småbarnspedagogik 20 timmar i veckan för alla femåringar. Den subjektiva rätten till dagvård på heltid återvänder heller inte, enligt Orpo.
– Nej, de besluten är fattade, och en del kommuner har valt att begränsa rätten till dagvård till halvtid. Alla har fortfarande rätt till dagvård tjugo timmar i veckan, sade Orpo under Samlingspartiets temakryssning tidigare.
2 Kris kring aktiveringsmodellen Under våren har det framgått att hälften av de arbetslösa som omfattas av aktiveringsmodellen kommer att få sitt stöd nedskuret för att de inte uppnått aktiveringskraven. Aktiveringsmodellen drev redan till protester och ett medborgarinitiativ som kräver att den ska slopas.
Nästa vecka utgör också ett slags krismöte för att se över brister i modellen. Regeringen har tidigare lovat att komplettera modellen genom att precisera vilka typer av jobb som räknas. Mer pengar för sysselsättande åtgärder och service är en annan fråga som ligger på bordet.
Fackcentralen FFC:s ordförande Jarkko Eloranta tror inte att det är sannolikt att regeringen backar aktiveringsmodellen nu, men kräver att man åtminstone bromsar sanktionerna tillsvidare och gör korrigeringar.
– Ännu en lång tid efter att lagen var i kraft så visste inte arbets- och näringscentralerna hur den skulle implementeras, säger Eloranta och anser att det är oskäligt att människor drabbas av det.
– När det dessutom förekommer uppgifter om att FPA förbereder sig för att behandla tiotusentals nya ansökningar om utkomststöd så visar det att en del riskerar hamna i en ond cirkel som är ännu svårare att ta sig upp ur. Och detta redan efter den första tremånadersperioden. Det kan leda till långvariga svårigheter om människor redan nu hamnar i en cirkel som förlänger arbetslösheten, säger Eloranta.
En annan fråga som kan vara på bordet är om det ska delas ut mer flyttpengar till dem som flyttar efter jobb på annan ort. Samlingspartiets Kai Mykkänen och Juhana Vartiainen har vädrat krav på att arbetslösa ska vara beredda att flytta på sig – då återstår att se om pengarna följer orden.
3 Hittas pengar till innovation?
Pressen är hård på att styra mera pengar till innovation, och det är också en punkt som både Finlands näringsliv EK och FFC kräver av regeringen. Båda vill styra om upp till 100 miljoner till Business Finland, som uppstod då det tidigare Tekes och exportorganisationen Finpro slogs samman. FFC vill dessutom se större finansiering till en rad andra specialiserade forskningsinstitut. Tidigare har de här medlen skurits ner.
– Det här är en stor brist i nuvarande regering, att man helt har glömt bort produktiviteten. Produktivitet är det som lyfter Finland på lång sikt, inte priskonkurrenskraften, säger Ilkka Kaukoranta, FFC:s chefsekonom.
Dilemmat är finansieringen. Förhoppningen stod tidigare till den parlamentariska arbetsgrupp som skulle hitta olika sätt att skära ner i företagsstöd, och i förlängningen styra om skattemedel till förnyande innovation och exportstöd i stället.
Tidigare i veckan kraschade det då arbetsgruppens ordförande Mauri Pekkarinen meddelade att det inte bidde nåt mer av gallringen i företagsstöd än en lista kriterier som kan användas för fortsatta grubblerier.
4 Skattelättnader och bidrag
Den största spelöppningen som Blå framtid gjort var då Simon Elo (Blå) föreslog att regeringen frångår sina indexfrysningar av stöd och bidrag från och med början av 2019. Idén sköts snabbt ner av finansminister Orpo och inte heller statsminister Juha Sipilä (C) verkar villig att frångå regeringsprogrammet på den punkten.
– Med tanke på de minst bemedlade vänder vi nu blicken mot Centern som varit förvånandsvärt tyst, rasar Elo som anseratt det finns lösningar om det finns politisk vilja.
Juha Sipilä har hittills bara öpp- nat för att göra punktåtgärder, i samma stil som regeringen gjort tidigare med en höjning av garantipensionen.
Inkomstskatterna är en öppen fråga. De blå och Samlingspartiet har drivit ytterligare skattelättnader – De blå vill se lättnader för upp till 300 miljoner, närmast för lågoch medelinkomsttagare. Finlands Näringsliv EK förväntar sig skattelättnader för 200 miljoner.
Att någon form av skattelättna- der kommer har Sipilä redan tidigare år utlovat med anledning av konkurrenskraftsavtalet. Den del av arbetspensionsavgiften som löntagaren betalar stiger, och regeringen har lovat att skattenivån inte ska skärpas i plånboken.
Finansminister Petteri Orpo har inte velat skriva under den kritik som det ekonomiska rådet framfört – att skattelättnader inte hör till när det är högkonjunktur.
– Rådets kritik grundade sig närmast på det strukturella underskottet. Läget har nu förbättrats avsevärt. De tar inte heller i betraktande att man under sju åtta års tid inte gjorde annat är skärpte skatter. Jag skriver inte alls under kritiken mot den skattepolitik vi gjort, där vi inte ens sänkt skatter särskilt mycket utan närmast sett till att skattenivån inte skärps, säger Orpo.
Regeringen ska i början av nästa vecka förhandla om budgetramen och förbereda sin sista budget.