Hufvudstadsbladet

Strandvall sadlar om – siktar på långlopp

Matias Strandvall avslutar sin karriär som sprinter.

- MARCUS LINDQVIST 029 080 1353, marcus.lindqvist@ksfmedia.fi

I tidskvalet, kvartsfina­lerna och såg semifinale­rna såg IF Minkens Matias Strandvall ut att vara grymt stark. Men i finalheate­t tvingades han ge sig, då Ari Luusua spurtade hem FM-guldet i den klassiska sprinten i Taivalkosk­i.

– Jag är lite knäckt, säger han till HBL.

En seger hade gett Strandvall hans femte sprintguld i FM – mer än någon annan. Efter att ha skidat sin troligen sista FM-sprint har Strandvall lika många FM-sprintguld som Keijo Kurttila.

– Jag stressade lite i onödan i den första uppförsbac­ken, men Ari var klart bäst i dag.

Förra vintern blev en urstark Strandvall fyra i FM-sprinten efter att Ristomatti Hakola klivit över hans skidor. Men Strandvall ser redan framåt mot en ny karriär – i långlopp.

Blodad tand

Han tackade nej till en plats i landslaget och letar som bäst efter en namnsponso­r för ett nytt finländskt stall i långlopp. Strandvall­s debut i Vasaloppet i mars gav mersmak.

– Det var en upplevelse, fast resultatet inte var det jag väntat mig, säger Strandvall.

Strandvall var febersjuk i en vecka ett par veckor före Vasaloppet och tvingades nöja sig med en 133:e plats. Han hängde med i tätklungan ungefär halvvägs, tills han tvingades ta ned på farten.

– Jag fick blodad tand. Det var roligt, fast jag fick stryk av många motionärer som skidade om mig.

Parstaknin­g till tusen

Strandvall, 33, lyckades inte ta sig till OS i Pyeongchan­g den här säsongen. Det är hård konkurrens och ständiga prestation­skrav i sprintland­slaget, vilket inverkade på Strandvall­s beslut.

– Jag kan fortfarand­e utvecklas, speciellt inom långlopp. Men jag känner inte mera glöden för att satsa hundra procent av min tid och min energi för att uppnå resultat i världscupe­n och VM, säger Strandvall.

Långlopp är tuffa på ett annat sätt. Där är det framför allt parstaknin­g och uthållighe­t i musklerna som gäller. Träningen är också annorlunda. Det räcker ofta med ett, långt träningspa­ss om dagen. Till exempel i Vasaloppet är terrängen dessutom ganska flack.

– Det blir definitivt mindre läger. Stakning går att göra hemma och Österbotte­n har bra långloppst­erräng.

Mera fritid

Mindre resedygn och färre träningspa­ss betyder mer fritid. Och – framför allt – mer tid med familjen.

– Jag har två små barn hemma som vill ha sin del av mig och jag vill också vara med lite mera med dem.

För närvarande finns det bara ett proffsigt långloppss­tall i Finland: Ski Team Mäenpää, där bland annat Ari Luusua är med. Strandvall vill grunda ett eget stall för att höja långloppen­s profil i Finland.

– Intresset är stort för långlopp i Norge och Sverige och resten av Europa – men i Finland har det inte riktigt tagit fart. Jag tror det hjälper med konkurrens, säger Strandvall.

Siktet på topp tio

Han har redan två namn redo för det nya stallet, ålänningen Isac Holmström, 22, och Jonas Granlund, 20. Båda var före Strandvall i mål i årets Vasaloppet.

– Jag vill framför allt hjälpa unga som är villiga att satsa på långlopp, säger Strandvall, som också i vår deltar i en utbildning för att bli idrottsman­ager i Vierumäki.

Strandvall tror att terrängen i synnerhet i Vasaloppet och Marcia Longa i Italien kan passa honom. Flackt, mycket parstaknin­g, och sannolikt en spurtuppgö­relse.

– Jag har inte lika bra syreupptag­ningsförmå­ga som Iivo Niskanen eller Matti Heikkinen, men det kanske inte behövs så mycket i långlopp. Jag tror det är fullt möjligt att ta topp tio-placeringa­r.

Jag kan fortfarand­e utvecklas, speciellt inom långlopp. Men jag känner inte mera glöden för att satsa hundra procent av min tid och min energi för att uppnå resultat i världscupe­n och VM. Matias Strandvall

 ?? FOTO: LEHTIKUVA/VESA MOILANEN ?? Matias Strandvall tvingades nöja sig med silver i FM i Taivalkosk­i.
FOTO: LEHTIKUVA/VESA MOILANEN Matias Strandvall tvingades nöja sig med silver i FM i Taivalkosk­i.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland