Många unga bostadssparar
Den första bostaden köps i allt högre ålder och mycket tyder på att den också blir allt större. Samtidigt kan beslut som höjningen av lånetaket leda till att de som köper sin första bostad försöker maximera det lån som tas ut.
Enligt en enkätundersökning som Nordea låtit göra bostadssparar nästan 40 procent av de tillfrågade under 25 år. Samtidigt har det blivit allt svårare för unga att köpa en bostad och medelåldern på de som köper sin första bostad stiger. Mycket tyder också på att den första ägarbostaden allt oftare är en familjebostad.
De flesta i Finland vill bo i ägarbostad, det här verkar vara något som är unikt över generationerna. Samtidigt stiger hela tiden medelåldern på de som köper sin första bostad – i hela landet närmar den sig 30 medan den i huvudstadsregionen redan ligger runt 30 år.
I den offentliga debatten har man ibland talat om att de yngre generationerna skulle vara en så kallad hyresgeneration, men ingenting tyder på att det här är ett frivilligt fenomen.
– Också i de yngre åldersgrupperna är ägarbostad det mest eftertraktade alternativet. Vår undersökning ger inga indikationer på att det skulle finnas någon generation som hellre vill bo på hyra, säger privatekonom Olli Kärkkäinen på Nordea.
Enligt en enkätundersökning som banken låtit göra uppger 72 procent av de tillfrågade mellan 18 och 25 att de helst skulle bo i ägarbostad. Siffran är över 65 procent för alla ålderskategorier.
Den vanligaste orsaken till att man inte bor i en ägarbostad är föga förvånande att man inte upplever sig ha råd att köpa en bostad. Dock uppger nästan 40 procent av de tillfrågade under 25 att de sparar för att köpa en bostad.
– Det är en glädjande stor andel eftersom man i praktiken behöver egna besparingar för att köpa egen bostads i dagsläge, säger Kärkkäinen.
Familjebostad som första bostad
Bostadsmarknaden i Finland upplever för tillfället en polarisering på två sätt. Dels så finns det regioner där priserna gått kraftigt ned medan de i huvudstadsregionen och andra tillväxtcentrum går kraftigt upp, dels håller prisutvecklingen på enrummare att kraftigt rycka ifrån de större bostäderna.
– Den betydande förklarande faktorn för det här är det ökade intresset för bostadsinvesteringar, säger Olli Kärkkäinen.
Som jämförelse kan man inte se samma utveckling bland hyreslägenheter där enrummarnas hyresutveckling varit den samma som de övriga bostädernas.
Andelen som bor i en egen en- eller tvårummare har också minskat mellan 2005 och 2016. Det vill säga andelen som bor på hyra i de här bostadsstorlekarna har ökat. Samtidigt har det inte blivit vanligare att man bor på hyra, vilket tyder på att det blivit vanligare att de som bor i större bostäder äger dem.
– Mina egna slutsatser av det här är att allt fler av första bostadsköparna köper en familjebostad, säger Kärkkäinen.
Fenomenet gäller såväl i hela landet som i Helsingfors, där dock andelen människor som bor på hyra ökat en aning under tidsperioden.
– En orsak kan vara att priset på ettorna gått upp, och de går ofta till bostadsinvesterare. Vanligen tänker man bostadsägarstigen som man går från en etta till en två och sen till en familjebostad. Om man nu genast köper en familjebostad är förstås riskerna större för man måste ta ett stort lån, säger Kärkkäinen.
Samtidigt finns det också vissa incitament via lagstiftning för första bostadsköpare att försöka maximera det första lånet. Den första bostaden är i många fall befriad från överlåtelseskatt. Nyligen meddelade också finansinspektionen att man i sommar sänker lånetaket för alla andra bostäder än första bostäder från 90 procent till 85 procent. Det vill säga man behöver ett större eget kapital när man ska ta lån för sin andra eller tredje bostad.
Kan bli svårt att sälja
Det bör dock lyftas fram att det inte är endast vid början av bostadsägandebanan som det skett förändringar och uppstått utmaningar. Som tidigare nämnt polariseras bostadsmarknaden regionalt, och på en del områden kan i dag vara nästan omöjligt att få en bostad såld trots att man är beredd att sälja på förlust. Det här är ett stort problem eftersom en stor del av finländarnas förmögenhet är uppbunden i deras bostäder, och det kan finnas stora förväntningar på att kunna få ut de besparingar man lagt i bostaden.
– Människors förväntning har helt och hållet förändrats. Förr tänkte man att man har en skuldfri bostad som man kan leva och dö i. Det har nu förändrats till att man betalar bort skulderna så att man kan sälja bostaden och flytta till Spanien eller Esbo där barnbarnen bor. Det är en väldigt stor förändring som skett de senaste årtiondena, säger Tom Miller verkställande direktör för Nordea Hypoteksbank.
Enkätundersökningen gjordes av marknadsundersökningsföretaget YouGov som en webbundersökning i mars. I undersökningen deltog 1008 finländare över 18 år.