Kunderna väljer allt oftare bort plastpåsen
Konsumtionen av plastpåsar har minskat kraftigt på ett år. Det är utmärkt, men vi kan bli ännu bättre, bedömer miljöminister Kimmo Tiilikainen.
Handeln har lyckats få kunderna att minska på den slentrianmässiga konsumtionen av plastkassar och tunna plastpåsar för frukt och grönsaker. Hela 95 procent av dagligvaruhandeln och mer än 3 300 affärer omfattas av avtalet Green Deal som Miljöministeriet knöt med Handelns förbund för ett och ett halvt år sedan, för att minska på plastavfallet och miljöbelastningen.
De affärer som är med har lovat minska konsumtionen av plastkassar, exempelvis genom att ta betalt för dem. Alla mataffärer har dessutom slutat att aktivt tillhandahålla tunna frukt- och grönsaksplastpåsar vid kassorna.
Det har gett resultat: I Sokosbutikerna har konsumtionen minskat med 4,5 miljoner plastkassar eller 60 procent på ett år, och hos Lidl med 20 procent trots att kedjan öppnat flera affärer under det senaste året.
K-mataffärerna rapporterar att försäljningen av papperskassar och flergångskassar har ökat med 20 respektive 10 procent medan konsumtionen av små plastpåsar har minskat med 20 procent. I K-affärerna kommer plastkassar framöver att kosta lika mycket som papperskassar och nedbrytbara bioplastpåsar, så att ingen ska välja plastkassen bara för att den är billigast.
Någon exakt bokföring av finländarnas konsumtion av plastkassar har inte funnits förrän i år, men vi beräknas använda i snitt cirka 55–75 plastkassar per person och år. Målet, som är förankrat i ett EUdirektiv, är att vi ska vara nere på 40 plastkassar per person och år vid utgången av 2025.
– Konsumenterna är i nyckelposition om vi ska nå det målet, säger miljöminister Kimmo Tiilikainen (C).
Avsikten är alltså inte att eliminera plastkassarna helt och hållet, utan att få kunderna att reflektera över om de verkligen behöver en ny plastpåse varje gång. Ministern är imponerad av den snabba förändringen i konsumentbeteendet och ger handeln en eloge för det. Juhani Pekkala på Handelns förbund säger att bara det att kassabiträdet frågar om kunden faktiskt behöver en plastkasse gör stor skillnad.
– Det är en så behjärtansvärd och enkel fråga att affärerna är bra på att driva den, säger Senja Forsman, ansvarschef vid S-gruppen.
Färre påsar i havet
Konsumtionen av små och tunna plastpåsar för grönsaker och frukt har minskat oerhört sedan butikerna slutade att tillhandahålla dem också vid kassan. Bara i S-gruppens mataffärer använde kunderna 52 miljoner exemplar färre under 2017 än året innan.
Kimmo Tiilikainen är tillfreds med att den gynnsamma utvecklingen är följden av ett frivilligt avtal mellan miljömyndigheterna och handeln. Bara om det inte räcker till för att nå målet måste Finland lagstifta för att minska på plastpåsarna, säger han. Själva målet är däremot viktigt med tanke på att förebygga nedskräpning och ta steget från slit-och-släng-mentaliteten till systematisk återvinning och cirkulär ekonomi:
– En enskild plastkasse kan kännas som en bagatell, men om vi tillsammans använder tiotals miljoner plastkassar färre är det av betydelse med tanke på miljön, säger han.
The Guardian skrev nyligen att forskarna har funnit ungefär 30 procent färre plastpåsar på havsbottnen längs den västeuropeiska kusten sedan affärerna i flera EU-länder började avgiftsbelägga påsarna.
Miljöministeriet och Handelns förbund driver en kampanj för att folk ska ta sina egna kassar till butiken. Avsikten är att öka medvetenheten om hållbar konsumtion. Oavsett vilket material en kasse är tillverkad av minskar dess miljöpåverkan ju fler gånger den används, och om den återvinns.