Norden banar väg för elektronisk identifikation
Norden och Baltikum med i treårigt projekt – NR vill se företagen med
Besvärliga bankbesök i Norden tar steg närmare en lösning. I höstas beslöt Nordiska rådet att utreda gemensam elektronisk identifikation, för att få bort de hinder som olika personnummer utgör.
Frågan går nu vidare då den norska digitala myndigheten leder en expertgrupp som ska utreda vilka tekniska och juridiska hinder det finns.
Nordiska rådets välfärdsutskott puffar nu på regeringarna. Länderna är eniga om att gå vidare och röja gränshinder.
– Det här är en fråga som enar, över partigränserna, säger AnnaMaja Henriksson (SFP), talesperson i ärendet i Nordiska rådet som hade session på Island i början av veckan.
Nordiska rådet beslöt i november under sin session i Helsingfors att säga ja till gemensam elektronisk identifikation.
– Nu har projektet tagit några steg vidare och bereds mer konkret, säger Anna-Maja Henriksson (SFP), som i höstas presenterade förslaget från Mittengruppen i Nordiska rådet, och i går satt i Nordiska rådets välfärdsutskott i Akureyri på Island.
– Det är roligt att se att alla länder är eniga och över partigränserna. Det här är en fråga som enar, säger Henriksson per telefon.
Tanken är att röja undan hindren för att öppna bankkonton eller telefonabonnemang, eller andra tjänster som behövs för studier och arbetsliv, och som hittills gett många flyttande nordbor besvär på grund av olika personnummer.
Idén har levt redan tidigare i form av ett gemensamt nordiskt personnummersystem, men den visade sig svår och dyr att genomföra i praktiken. I stället föreslogs att de nordiska länderna ska erkänna medborgarnas elektroniska identifikation och signatur över gränserna.
Det handlar alltså inte om att byta ut personnummer och inte heller om att införa nya kort, utan om att erkänna en digital identifikation. Det kan också bli relevant för andra tjänster som behövs för studier eller arbetsliv i Norden.
Välfärdsutskottet vill nu att regeringarna ser till att inte bara ländernas folkbokföring erkänner de andra nordiska ländernas identifikation, utan också att regeringarna pressar på näringslivet, det vill säga just banker och mobiloperatörer, till exempel.
Treårigt projekt med Baltikum
Också regeringarna har tagit några steg framåt. I slutet av fjolåret beslöt ministerrådet tillsammans med de baltiska länderna att införa ett treårigt projekt som ska utveckla funktioner för elektronisk identifikation över gränserna. Finland har representerats där av Nordenminister och kommunikationsminister Anne Berner (C).
Det handlar om att börja med de tjänster som är mest viktiga för att medborgarna ska kunna röra sig smidigt över gränserna. Steget vidare är nu en expertgrupp som ska gå igenom tekniska och juridiska hinder.
En faktor som pressar på utvecklingen är att EU kommer att kräva att medlemsländernas of-
Det är roligt att se att alla länder är eniga och över partigränserna. Anna-Maja Henriksson Talesperson för projektet med nordisk elektronisk legitimation
fentliga myndigheter identifierar andra medlemsländers elektroniska legitimation, dock med olika så kallade landsnoder. EU-förordningen träder i kraft i september i år, och också Norge, Island och Liechtenstein kommer att vara med i systemet.
”Dialog med näringslivet behövs”
En knäckfråga är ändå näringslivet, säger Henriksson, som vädjar till ministerrådet i egenskap av talesperson för ärendet inom Nordiska rådet.
Utskottet kräver nu att ministerrådet ska inleda rundabordssamtal med banker och andra företag, och diskutera det faktum att en del tjänster kräver just personnummer som villkor för kunderna.
– Eftersom det går så här bra framåt är det viktigt att ministerrådet nu för dialog med näringslivet, säger Anna-Maja Henriksson och syftar på att företagen inte ska kräva ytterligare personnummer utöver den nordiska eidentifikationen.
Expertgruppen som jobbar vidare med de konkreta tekniska och juridiska hindren kommer att vara kopplad till den norska digitala myndigheten DIFI, som i sin tur ska utveckla själva arkitekturen.