Slaget om Storbritannien.
Konstnären Grayson Perry, här klädd som sitt alter ego Claire, skapade sin gobeläng inspirerad av Paul Nashs målning Battle of Britain. I sin färgstarka konst förenar Perry självbiografiska inslag med referenser till kända verk och fenomen. – Ibland vill
Iklädd gul flickaktig klänning av silke, med ljusrött midjeband och blommönster, debuterade konstnären Grayson Perry offentligt som transvestit. Året var 2000 och Perry hade själv designat sin kreation.
– Klänningen var ganska tidskrävande. Men så är det med det mesta jag skapar, säger Perry.
Nu hänger den viktiga klänningen som ett konstverk på Kiasma. Och Perry själv presenterar sin utställning i rollen som sitt alter ego Claire, för dagen ekiperad i rosa- och gulfärgad overall, matchande platåskor, liten piffig kubb och en väska i form av en kyckling.
Grayson Perry var en sjuårig gosse när han insåg att han var transvestit. Han kände sig utanför och skapade sin egen lilla fantasivärld. Den stora trösten var nallebjörnen Alan Measles som fick agera faderssubstitut och som förekommer i flera av hans verk. I dag är Perry en av Storbritanniens stora kulturpåverkare, aktiv som konstnär, författare och komiker, bland annat.
Perrys verk är stora, färggranna och underhållande. Men somliga provoceras.
– Ibland vill jag förföra, ibland provocera. Jag gillar det vackra och det dekorativa och det är jätteviktigt. Min konst är inte bara idéer.
– Jag döljer mitt allvar och använder humorn som kamouflage.
Hantverk, inte konst?
Karriären inleddes som keramiker. Grayson Perry är känd för sina stora dekorerade krukor men har fått utstå motstånd.
– För konstvärlden är det lättare att acceptera mig som transvestit än som keramikkonstnär. Enligt deras synsätt är keramik hantverk och inte konst, förkunnar Perry medan han stegar fram mellan sina färggrant dekorerade krukor i Kiasmas femte våning.
Två av krukorna symboliserar brexit, ett ämne Perry säger att britterna handskas med dagligen.
– Folkomröstningen handlade inte om ett utträde ur EU eller inte, den handlade om värderingar.
Vad associerar du till när det gäller brexit? undrade Perry i en öppen gallup på nätet. Inspirerad av svaren dekorerade han sedan två krukor – en tillägnad dem som vill ut ur EU, en tillägnad dem som vill stanna.
– Krukornas motiv påminner chockartat mycket om varandra, konstaterar han.
Storbritannien som tröst
Referenserna från den brittiska kulturen och historien förekommer ymnigt i Grayson Perrys konst. Gobelängen Snuttefilt (Comfort Blanket) från 2014 hör till de främsta exemplen på detta.
Gobelängen är, beskriver Perry, ett lapptäcke av saker vi älskar och älskar att hata. Här samsas drottning Elizabeth II, fish and chips, Charles Dickens, David Bowie, blitzen, Shakespeare och mycket annat vi förknippar med Storbritannien.
Sitt namn har konstverket fått av en av Grayson Perrys judiska vänner.
– Min kompis, som kom till Storbritannien på 1950-talet, liknade vårt land vid en snuttefilt. När hans plan gick in för landning hälsades passagerarna välkomna av drottningen som i ett inspelat meddelande konstaterade att de nu anlände till en trygg zon.
Hur brittisk är du?
– Väldigt brittisk eftersom jag har vuxit upp med det. Vi britter gillar bra skämt, rättvisa och ett visst mått av skepticism. Vi ifrågasätter det mesta vilket är en utmärkt egenskap.
Hierarkiskt
Klasskillnader är ett återkommande tema i Grayson Perrys konst.
– Alla samhällen är uppbyggda av hierarkier, så också ert. Jag har hört att det finns finländare som anser sig vara mer finländska än andra, förklarar Grayson Perry och ger sig in på att förklara gobelängen De
små skillnadernas flärd (The Vanity of Small Differences).
Verket består av sex gobelänger och förebilden för den berättelse som utspelar sig är William Hogarths (1697–1764) Rucklarens väg, Historien om arbetarklassynglingen Tom Rakewell som ärver en förmögenhet, slösar bort den och hamnar på mentalsjukhus har moderniserats till en berättelse om Tim Rakewell.
Centralast är Tim Rakewells kliv från arbetarklass till medelklass, säger Perry.
– I Storbritannien kan man aldrig bli överklass, man föds till det. Men med hjälp av utbildning kan man ta sig uppåt och till och med bli väldigt rik.
– En definition på medelklass är relationen till vin. Är man medelklass kan man köpa en flaska vin utan en tanke på att dricka upp vinet samma dag.