Svenskspråkiga elever och flickor är mer toleranta
Kön, modersmål och utbildningsbakgrund påverkar hur toleranta unga är och hur de upplever kulturell mångfald. Två färska utredningar handlar om attityder bland unga och lärarnas kompetens inom kulturell mångfald.
Attityderna till kulturell mångfald och tolerans kartlades hos elever i årskurs sju till nio, gymnasiestuderande och yrkesstuderande i fjol höstas. Över 16 000 unga från olika delar av landet deltog i undersökningen, som utfördes av Fountain Park.
Det visade sig att flickor och pojkar samt finsk- och svenskspråkiga förhåller sig olika till kulturell mångfald. 88 procent av flickorna anser att de är mycket eller något toleranta jämfört med 64 procent av pojkarna. Tio av hundra pojkar men bara två av hundra flickor anser att de inte alls är toleranta.
Flickor upplever också ökad kulturell mångfald betydligt positivare än pojkar. Över hälften av flickorna ser det som intressant eller inspirerande, medan endast en tredjedel av pojkarna tyckte lika. Om man jämför språkgrupperna är två av fem finskspråkiga och tre av fem svenskspråkiga intresserade av kulturell mångfald.
– Av de ungas svar framkom att det egna beteendet och en fördoms- fri attityd är de effektivaste sätten att bidra till en mindre rasistisk skola. Elevernas uppfattning präglas främst av närmiljön, vännerna, skolan och sociala medier, säger Tuomo Lähdeniemi, vice vd på Fountain park.
Färre än två av tio unga upplever ökad kulturell mångfald som skrämmande eller irriterande – av pojkarna 17 procent och av flickorna 8 procent. De negativa känslorna beror ofta på ökad kriminalitet och rädsla för terrorism.
Den färska studien visar inga stora förändringar i attityderna sedan år 2013 då en motsvarande utredning gjordes.
Mindre diskriminering i gymnasier
Utredningen vittnar också om skillnader i ungas attityder mellan olika utbildningssektorer. Gymnasiestuderande upplever oftare än yrkesstuderande att kulturell mångfald är positivt för dem själva och för Finland.
Enligt svaren förekommer rasism och diskriminering mer sällan i gymnasier än i yrkesläroanstalter och i grundskolans högre årskurser.
Unga upplever att hemmet och närkretsen har en nyckelroll i hur attityder och fördomar formas, men även skolan har en betydande inverkan. Som konkreta utvecklingsförslag lyfte ungdomarna fram kulturundervisning, grupparbeten, gästföreläsningar, elev och studerandeutbyte, studieresor och firandet av olika kulturers högtider under skolåret.
– De unga lyfte fram konkreta förslag på hur man kan främja tolerans. Delaktighet och att allas röster blir hörda kan redan i sig främja acceptansen och respekten för olikhet. Respekten för andra människor, deras liv, människovärdets okränkbarhet och mänskliga rättigheter ska också främjas genom timfördelningen, säger Utbildningssty relsens generaldirektör Olli-Pekka Heinonen i ett pressmeddelande.
Mångfald möjligt i svenska skolor
I de flesta svenskspråkiga skolor är andelen elever av annan etnisk härkomst betydligt mindre än i finskspråkiga skolor. Utbildningsstyrelsens direktör för svenskspråkig utbildning och småbarnspedagogik, Gun Oker-Blom, berättar att det har funnits olika initiativ till att integrera fler invandrare på svenska, men det är upp till kommunerna att ta ställning i språkfrågan. Eftersom svenskan är ett minoritetsspråk, väljer vissa kommuner att enbart integrera invandrare i finskspråkiga skolor. OkerBlom anser inte att de svenskspråkiga skolornas homogenitet behöver vara ett hinder för att skapa positiva attityder till kulturell mångfald.
– Skolorna kan bidra till det globala inslaget genom geografi, historia och samhällslära. Man kan också bjuda in olika gäster, ordna temaveckor och uppmärksamma vad som händer just nu runtom i världen. Det gäller att ha en stark medvetenhet i sin undervisning.
OkerBlom vill betona lärarnas roll när det gäller att sudda ut rasistiska inställningar bland eleverna. Hon avråder därför lärare från att göra en distinktion mellan ”vi” och ”dem”.
– Vi behöver verkligen bli av med distinktionen vi och dem. Skolan har en viktig roll i att öka barnens bildning och förståelse för världen. Att förstå världen är hela kärnan, sammanfattar OkerBlom.
Lärarna behöver stöd
Alla lärare borde fördjupa sig i frågor om kulturell mångfald, internationalism, mänskliga rättigheter, fred, jämställdhet, likvärdighet och hållbar utveckling i sina studier. Det är ett av många förslag som lyfts fram i kartläggningen av kompetensutvecklingen inom området kulturell mångfald ur den grundläggande utbildningens synvinkel.
Enligt kartläggningen finns det utmaningar och brister i hur kulturell mångfald behandlas i lärarutbildningen. Kulturell mångfald föreslås få en tydlig roll i lärarutbildningens läroplan, strategier och målsättningar. Material och metoder som används i undervisningen behöver också utvecklas mer långsiktigt. I kartläggningen konstateras att kulturell mångfald, ansvar och samarbete borde få en större roll i fortbildningen av lärare.
Utbildningsstyrelsen lät göra kartläggningen på uppdrag av Undervisnings och kulturministeriet, den genomfördes av Uleåborgs universitet under våren 2017.
Skolan har en viktig roll i att öka barnens bildning och förståelse för världen. Att förstå världen är hela kärnan.
Gun Oker-Blom Utbildningsstyrelsens direktör för svenskspråkig utbildning och småbarnspedagogik