USA redo för nya attacker om Syrien använder kemvapen
Det ryska resolutionsförslaget om att brännmärka attackerna mot Syrien som ett brott mot FN-stadgan röstades ner i FN:s säkerhetsråd med siffrorna 8–3, fyra länder avstod från att rösta.
USA, Storbritannien och Frankrike attackerade natten till lördagen Syrien. Det samordnade anfallet mot främst forskningsanläggningar och militära inrättningar beskrivs som ett svar på regimens misstänkta användning av kemvapen i syriska Douma förra helgen.
USA:s FN-ambassadör Nikki Haley sade i säkerhetsrådet i går kväll att USA är redo att upprätthålla trycket mot den syriska regimen.
– Vi är säkra på att vi har lamslagit det syriska kemvapenprogrammet. Vi är redo att upprätthålla detta tryck, om den syriska regimen är enfaldig nog att utmana vår vilja, sade i Haley och använde det miltära uttrycket ”locked and loaded” för att beskriva den amerikanska beredskapen för att slå till igen.
– Om den syriska regimen använder giftig gas igen så är USA laddat och redo, sade hon
Det snabbinkallade mötet i FN:s säkerhetsråd inleddes med att FN-chefen António Guterres uppmanade medlemstaterna att visa återhållsamhet och undvika eskalering i Syrien.
Inför säkerhetsrådets möte delade Ryssland – som begärt mötet – ut ett utkast till en resolution där nattens attack mot Syrien fördöms.
Rysslands FN-ambassadör Vasilij Nebenzija skrädde inte heller orden i sitt anförande. Han sade bland annat att attacken visar en ”uppenbart åsidosättande” av internationell rätt, rapporterade Reuters.
Syriens allierade Ryssland och Kina – som är permanenta medlemmar i säkerhetsrådet och därmed har vetorätt – har kallat den samlade attacken för ett brott mot internationell rätt. Men USA, Storbritannien och Frankrike har fått stöd från bland annat EU och Nato för de riktade robotanfallen.
Inga dödsoffer har rapporterats efter attackerna.
Efter USA:s president Donald Trumps entydiga och hotfulla tweetar tidigare i veckan fanns det ingen tvekan, USA kommer med en hämndaktion mot Syrien. Trump hade i tweetform också ett ordkrig med Ryssland där han skrävlade om de kommande missilerna, medan ryssarna varnade för vedergällningar om ryska soldater i Syrien utsätts för fara.
Attacken under natten mot lördagen verkar ha blivit lite större än den föregående som Trump gav order om för ett år sedan, även då till följd av att de syriska regeringsstyrkorna hade använt kemiska vapen mot civila. Men det en timme långa anfallet mellan fredag och lördag blev knappast så kraftigt som Trump själv hade önskat. Försvarsminister Jim Mattis och Trumps andra rådgivare lyckades hålla det inom rimliga gränser och precisionen ser ut att ha varit stor.
Enligt samstämmiga rapporter riktades ett hundratal missiler och flygattacker mot tre olika mål, som alla hade kopplingar till syriska kemiska vapnen. Tre civila uppges ha skadats. Varken ryska eller iranska positioner har berörts.
Det är bara två veckor sedan Trump meddelade att USA kommer att dra sig ur Syrien. Attacken med kemiska vapen i Douma för en vecka sedan tvingade i alla fall fram en tvärvändning efter det meddelandet. Hur det blir med USA:s fortsatta närvaro är nu oklart.
Om USA och dess allierade, Storbritannien och Frankrike, inte skulle ha reagerat så hade det tolkats som att användningen av kemiska vapen accepteras. Det fanns inga alternativ, bilderna av skadade och döda barn efter kemvapenattacken kunde inte gå förbi utan reaktioner.
Nu frågar alla vad Ryssland kommer att göra. De ryska styrkorna i Syrien har inte utsatts för ett direkt angrepp, men i Kreml känner man sig ändå angripna och varnar för konsekvenser av attackerna. Kraftiga verbala motattacker lät inte vänta på sig.
Från det ryska utrikesministeriets sida hävdar man att attackerna kom just då det fanns möjligheter till en fredlig lösning i Syrien – ja, kanske på ryssarnas och president Assads villkor. Rysslands USAambassadör betecknade angreppet rentav som en kränkning av president Vladimir Putin. Hur attackerna mot syriska kemvapenanläggningar av Putin kan upplevas som personliga förefaller inte helt logiskt.
Det är inte heller logiskt att Ryssland blundar för Assadregimens avskyvärda attacker mot sitt eget folk och brusar upp då andra nationer gör något för att stoppa detta.
Ryssland är inte berett att ge upp sina intressen i Syrien och fortsätter att hålla president Assad om ryggen för att kunna hålla kvar bland annat sin flottbas i hamnstaden Tartus och sin flygbas i Khmeimim. De garanterar Ryssland strategisk närvaro i Mellanöstern.
I det spelet krävs också skarpa fördömanden av USA:s attack mot Syrien. Men att ryssarna i den här situationen skulle ta ytterligare steg mot en direkt konfrontation med amerikanerna förefaller ändå mycket osannolikt. Däremot har fredagsnattens attacker spänt läget ytterligare.
Ryssland fortsätter att hävda att det inte finns bevis på att kemiska vapen har använts och av vem och precis som i Skripalfallet anklagar man västmakterna för falska påståenden.
Kreml säger också att USA och de andra som nu attackerade Syrien har brutit mot internationell rätt och att det kommer att bemötas. En första reaktion var att sammankalla FN:s säkerhetsråd.
Rådet har många gånger tidigare samlats för att diskutera läget i Syrien utan att komma till ett gemensamt beslut. Det kommer man inte heller att göra den här gången då veto givetvis används.
Det är olyckligt att säkerhetsrådet har blivit så tandlöst. Det syriska folket, som är de verkliga offren i det nu redan sju år gamla kriget, skulle vara värda ett riktigt säkerhetsråd som kunde få slut på kriget och ge folket fred och trygghet.