”USA vill inte bli kvitt Assadregimen”
Syriens viktigaste bundsförvant Ryssland var antagligen förvarnad om Syrienattacken. Professor Teivo Teivainen vid Helsingfors universitet har en tes: Han tror inte att västvärlden på allvar vill avsätta Syriens sittande president.
De är inte ivriga på att fälla regimen, för då finns det risk att islamistiska grupperingar tar över makten. Teivo Teivainen
Teivo Teivainen, professor i statskunskap vid Helsingfors universitet, är inte överraskad över att USA, Frankrike och Storbritannien valde att genomföra ytterligare en straffattack mot Syrien.
– Missilattackerna var förhållandevis begränsade och man försökte att inte trampa Ryssland och Iran för mycket på tårna, säger Teivainen.
Han menar att inte ens USA vill bli kvitt president Bashar al-Assad eftersom risken för en regim värre än den nuvarande är stor. Därför är västvärldens vilja att avsätta Assad mindre än vad man kunde tro baserat på den rådande stridsretoriken länderna emellan.
– USA försökte inte rubba regimens handlingskraft genom attackerna, utan snarare signalera vad man anser om användningen av kemvapen. De är inte ivriga på att fälla regimen, för då finns det risk att islamistiska grupperingar tar över makten. Läget är naturligtvis annorlunda nu när IS har tappat fotfäste.
Teivainen är av samma åsikt som president Sauli Niinistö i hans uttalande om att Ryssland högst troligen hade informerats om attackerna på förhand.
– Trots president Donald Trumps krigiska retorik, försöker USA ändå undvika krig mot Ryssland.
Rysslands president Vladimir Putin har kallat attacken en aggressiv handling. Teivainen vill inte spekulera i hur Ryssland, som är Syriens allierade, kommer att svara på attacken från väst.
– En militär åtgärd i Syrien, i Ukraina eller en icke-militär åtgärd är några tänkbara scenarier. De nya sanktionerna mot Ryssland innebär större utmaningar.
Det är svårt att förutspå hur Syrien reagerar, men Teivo Teivainen tror att landets möjligheter till en motattack är begränsade. Däremot vet man inte om de aktuella attackerna har någon politisk inverkan på Syriens användning av kemvapen.
– I fjol utfördes en liknande men lite mindre varningsattack mot Syrien. Det satte inte stopp för Assadregimens användning av kemvapen, om vi antar att det är regeringen som står bakom förra veckans kemvapenangrepp i syriska Douma, säger Teivainen.
FN har fått kritik för sin hantering av Syrienkonflikten, men Teivainen tror inte att de senaste attackerna skapar så omfattande inre konflikter att organisationen upplöses.
De fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd – Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien, och USA – har vetorätt. Rätten innebär att om något av länderna röstar emot ett resolutionsförslag kommer resolutionen inte antas, oavsett hur många av de övriga medlemmarna som röstar för förslaget.
– FN har varit med om liknande meningsskiljaktigheter förr, säger Teivainen.