Säkerställ psykvården med lag

SOCIAL- OCH HäLSOVåRDSREFORMEN Psykvårdsorganisationer i Finland är oroliga för vilka konsekvenser social- och hälsoreformen har för psykvårdstjänsterna. Finländarnas fysiska hälsa blir allt bättre, men en liknande positiv utveckling av den psykiska hälsan finns inte inom synhåll.

Psykisk ohälsa är en folksjukdom och en ekonomisk utmaning. Varannan person upplever en psykisk störning under sitt liv och kostnaderna för samhället går upp till cirka sex miljarder euro varje år. Genom att investera i psykvårdstjänster och i det hälsofrämjande arbetet är det möjligt att avsevärt minska de indirekta kostnaderna psykisk ohälsa har för samhället.

I det senaste lagutkastet till valfrihetsmodellen saknar landskapen en förpliktelse att erbjuda någon annan psykvård än allmän hälsorådgivning. Tillgången till psykvårdstjänster och kontinuiteten i vården måste säkerställas med lag. Om patienter inom psykvården visas till landskapens affärsverk

finns det en stor risk att väntetiden i vården samt kostnaderna för vården ökar. Miljontals hälsovårdsbesök föreslås nu bli överförda till dessa specialiserade affärsverk. Detta kommer att belasta den redan tungt belastade psykiatriska specialistvården.

Vårdreformen bör förbättra både tillgängligheten och kvaliteten på vården. Resurser för lågtröskelverksamhet samt psykoterapi måste säkras. Valfrihetsmodellen måste förplikta social- och hälsocentraler att erbjuda grundläggande psykiatrisk hälsovård samt missbrukarvård. Tjänster på basnivå i social- och hälsocentraler ska ha ett gränslöst samarbete med landskapets specialtjänster samt organisationer som erbjuder krishjälp och samtalsgrupper. Möjligheten för partnerskap mellan landskapet och ideella organisationer bör skyddas. Landskapet måste, förutom att kunna köpa tjänster, också kunna binda egna partnerskap med olika aktörer samt ha en möjlighet att själv finansiera det förebyggande och hälsofrämjande arbetet.

En människa som lider av psykisk ohälsa eller miss-

bruksproblem måste alltid ha professionell hjälp tillgängligt från social- och hälsovården. Hjälpen måste vara lättillgänglig och utan känslor av skam. Vårdkedjan måste dessutom hållas oavbruten.

verksamhetsledare, PIA HYTöNEN Finfami

OLAVI SYDäNMAANLAKKA verksamhetsledare, Centralförbundet för mental hälsa

SARI AALTO-MATTURI

verksamhetsledare, Föreningen för mental hälsa i Finland BODIL VIITANEN verksamhetsledare, Psykosociala förbundet rf