Mycket rök, för lite eld
Kriminaldramat Gringo är lite dramatiskt, lite våldsamt, lite humoristiskt. Men framför allt är det trubbigt och jämntjockt. KRIMINALDRAMA
Gringo
HHIII Regi. Nash Edgerton. Manus: Anthony Tambakis & Matthew Stone. Foto: Eduard Grau. I rollerna: David Oyelowo, Joel Edgerton, Charlize Theron, Sharlto Copley.
En stackars sate som håller på att bli av med jobbet och i ren desperation fejkar sin egen kidnappning. En verkställande direktör – och pillertrillare – som blankt struntar i sina anställda. Ett Mexiko som visar upp sin skjutglada sida.
Det är några av byggklossarna i Nash Edgertons Gringo, ett kriminal- drama som ingalunda saknar svärtat komiska inslag. Mycket är gjort med glimten i ögat.
Filmens titel syftar på Harold Soyinka (David Oyelowo) som jobbar för ett amerikanskt läkemedelsbolag, i färd med att lansera medicinsk marijuana på marknaden. Men då gäller det att ha bokföringen i skick och i det syftet åker Harold, hans chef Richard (Joel Edgerton) och högerhanden Elaine (Charlize Theron) till fabriken i Mexico.
Av en slump får Harold höra att han i samband med den förestående företagsfusionen kommer att offras. Och som inte detta vore nog visar det sig att hans hustru, vandrande ekonomiska katastrofen Bonnie (Thandie Newton), har en annan.
Orsak nog att iscensätta sin egen kidnappning, detta med hjälp av den mindre nogräknade hotellpersona- len. Poängen är att en mexikansk kartell på förekommen anledning har lite liknande planer.
För lite av allt
Vändningar finns det alltså gott om, men med det inte sagt att Gringo skulle vara en speciellt lyckad film. Den saknar ryggrad och karaktär, sjuder där den egentligen borde koka över.
Det är lite dramatiskt, lite våldsamt, lite humoristiskt. Men framför allt är det trubbigt och jämntjockt, detta trots att materialet i sig inbjuder till fest och fyrverkeri (i sitt stilla sinne undrar man vad en mera taggad regissör skulle ha åstadkommit).
Sedan hjälper det ju inte nämnvärt att skådespelarna ger järnet. I David Oyelowo har filmen en bra sympatisk antihjälte allt medan Joel Edgerton blandar till den grisigaste av företagschefer.
Charlize Theron däremot spelar som på rutin, den utomordentligt saftiga rollkaraktären till trots. Landsmannen Sharlto Copley klarar sig bättre, i rollen som legoknekt med en världsförbättrares sinnelag.