Vatten en explosiv vara i Östafrika
Ett etiopiskt dammbygge riskerar skapa en storkonflikt i Östafrika. Dammbygget i Blå Nilen förväntas föra Etiopien till nya ekonomiska höjder, men grannländerna Sudan och Egypten kräver ett stopp för bygget och hävdar att det kan äventyra deras vattenförs
I april var det sju år sedan Etiopien inledde byggandet av en stor damm i Blå Nilen, Den stora etiopiska renässansdammen (The Great Ethiopian Renaissance Dam, förkortat GERD). Dammen, som vid det här laget är färdig till 65 procent, ska en gång för alla lösa landets elektricitetsförsörjning och det är också tänkt att Etiopien ska kunna exportera el till grannländerna.
Dammbygget är mycket populärt bland befolkningen och det ses som ett avgörande steg mot industrialisering och ett modernt samhälle. Etiopien har ambitionen att bli ”Östafrikas ekonomiska motor”. Redan nu hör den årliga ekonomiska tillväxten i Etiopien till de högsta i världen – framför allt tack vare kinesiska investeringar.
Men i grannländerna har den stora dammen stött på hårt motstånd. Det är framför allt Egypten som protesterar. I Egypten tror man att tillflödet av vatten till Nilen kommer att strypas till den grad att det blir ett hot för hela landets existens. Egyptierna brukar säga att Nilen är landets moder, utan Nilfloden finns det inget Egypten.
Förhandlingar sedan byggstarten
Redan nu råder det allvarlig vattenbrist i Egypten. Nilens årliga flöde är 80 miljarder kubikmeter vatten och enligt ett internationellt avtal från 1959 har Egypten rätt till 55,5 miljarder och Sudan 18,5 miljarder kubikmeter. I dag säger egyptiska regeringen att landet skulle behöva ytterligare 20 miljarder kubikmeter för att täcka sitt vattenbehov. Men det kommer att bli omöjligt när den etiopiska dammen är färdig.
Ända sedan dammen började byggas 2011 har det förts fruktlösa förhandlingar mellan de närmast berörda länderna – Etiopien, Egypten och Sudan. Egypten, tidvis understött av Sudan, har krävt ett stopp för bygget. Egypten hävdar att dammbygget är olagligt eftersom Etiopien inledde det utan att konsultera de länder som ligger nedströms, vilket det enligt internationell rätt vore skyldigt att göra. Etiopien har ignorerat detta krav och ifrågasätter dessutom giltigheten av det ovannämnda avtalet från 1959 eftersom Etiopien vägrade att gå med i avtalet.
Möte utan resultat
Den 11 april hölls en ny förhandlingsrunda om dammbygget, med utrikesministrarna från de tre berörda länderna, deras ministrar för vattenförsörjning och cheferna för ländernas säkerhetstjänster. Mötet som hölls i Khartoum gällde främst tekniska frågor.
Det råder oenighet om vilka följderna av dammbygget – hydrauliska, ekonomiska och miljöaspekter – blir i Egypten och Sudan. Som väntat nåddes ingen enighet och mötet ledde inte till något resultat.
Det börjar bli bråttom. Etiopien har meddelat att man kommer att börja fylla den halvfärdiga dammen redan i juli detta år. Om det sker utan att grannländerna har godkänt dammbygget kan det få mycket allvarliga följder. Egyptiska regeringskällor har i många år sagt att tillflödet av vatten till Nilen är en så livsviktig fråga för Egypten att landet är berett till väpnad konflikt för att trygga sin vattenförsörjning.
Vid mötet i Khartoum sade en egyptisk delegat att Egypten har full tilltro till konsensuella och politiska lösningar och att situationen inte ska behöva eskalera eller leda till konflikt.
Det ligger ett dolt hot i de orden. Inte för intet deltog de högsta säkerhetscheferna från de tre länderna i mötet. Egypten har redan tidigare i år gjort politiska demonstrationer som är kopplade till dammbygget, som att inbjuda Eritreas president till Kairo för förhandlingar. Eritrea och Etiopien är dödsfiender och ett demonstrativt egyptiskt stöd till Eritrea är en tydlig markering mot Etiopien. Den nästa storkonflikten i Afrika kan gälla Nilen.