Största migränundersökningen ger mer kunskap om ärftlighet
Tusentals gener i samverkan bidrar till att migrän går i arv, visar ny finskledd undersökning. Risken att ärva migrän beror också på vilken typ av migrän det handlar om.
Migrän är en av de vanligaste hjärnsjukdomarna. I Finland finns en halv miljon människor med migrän. Men mekanismerna som utlöser migrän är rätt okända. Likaså finns väldigt lite kunskap om hur migrän går i arv.
En internationell undersökning med Helsingfors universitet, Folkhälsan och Helsingfors universitets centralsjukhus (HUS) i spetsen har nu visat att det finns tusentals gener som genom sin samverkan bidrar till migrän.
Undersökningen visar att migrän typiskt går i arv och att det finns klara skillnader i ärftligheten mellan migrän med eller utan aura. Den som har migrän med aura har med större sannolikhet ärvt sjukdomen.
En överraskning för forskarna var att den sällsynta formen hemiplegisk migrän är den som är mest beroende av de vanligaste migränriskgenerna. Tidigare har man antagit att den migränformen är sammankopplad till ovanliga mutationer i specifika gener.
– Vi har länge frågat om migränens ärftlighet har att göra med ovanliga genetiska riskfaktorer med stor samverkan, eller om det handlar om många mindre riskfaktorer
■ i flera gener som samverkar, säger docent Maija Wessman vid Folkhälsans forskningscentrum.
– Undersökningen visar att det finns skillnader i den genetiska bakgrunden mellan olika typer av migrän och att genetiska riskfaktorer i samverkan har stor betydelse för hur migrän går i arv, säger forskningsledare, professor Aarno Palotie vid Helsingfors universitet.
Palotie säger att forskarna blev överraskade av genernas roll för migränens uppkomst och ärftlighet.
– Samtidigt är det mesta som har med genernas påverkan på migrän att göra ännu outforskat och man kommer säkert att finna fler genetiska riskfaktorer, säger Palotie.
Det unika forskningsmaterial man haft att tillgå ger unika resultat, säger docent Mikko Kallela vid HUS. Han har ansvarat för insamlandet av undersökningens data.
– Vård som är specifikt anpassad för den enskilda patientens individuella behov är effektivare, säkrare och billigare än den vårdmetod man nu måste använda, som går ut på försök och misstag, säger Kallela.
Kallela säger att forskningens resultat kommer att snabba på utvecklingen av individuella vårdinsatser.
Undersökningen publicerades i vetenskapstidskriften Neuron på torsdagen. Forskarna har haft att tillgå 8 300 personers information om arvsmassa och migrändiagnoser. 1 600 av dem är finländare.
Samtidigt är det mesta som har med genernas påverkan på migrän att göra ännu outforskat och man kommer säkert att finna fler genetiska riskfaktorer. Mikko Kallela Docent, HUS