Finlandssvenskar får något fler barn
Finlandssvenskar får lite fler barn än landets finskspråkiga befolkning. Samtidigt är finlandssvenska kvinnor lite äldre än sina finskspråkiga medsystrar då de får sitt första barn.
Finlandssvenska kvinnor födde 2017 i medeltal 1,61 barn. Motsvarande siffra för landet som helhet är 1,49.
Det skriver tankesmedjan Agenda i ett pressmeddelande på torsdagen. Agenda och Befolkningsförbundet presenterade då tidigare opublicerad statistik från de senaste åren.
Både fruktsamheten och nativiteten sjunker i Finland åttonde året i rad. Nedgången beror i synnerhet på att det föds allt färre första barn, det vill säga att allt fler unga vuxna skjuter upp familjebildningen till en högre ålder eller inte alls kommer att få barn. Det föds även färre andra och tredje barn jämfört med situationen kring millennieskiftet.
Sedan slutet av 1980-talet har fruktsamheten bland svenskspråkiga i Finland i stort sett följt hela landets fruktsamhetsutveckling, med några intressanta skillnader.
– Fruktsamheten bland svenskspråkiga är något högre än i hela landet under största delen av denna 30års period, säger forskningsprofessor Anna Rotkirch vid Befolkningsförbundet.
– Det gäller också för den senaste statistiken. År 2017 hade svenskspråkiga en summerad fruktsamhet på 1,61 barn per kvinna medan hela landet låg på 1,49, säger Rotkirch.
Svenskspråkiga får barn senare i livet och är aningen oftare barnlösa som 25–29-åringar, medan andelen barnlösa är några procentenheter lägre bland svenskspråkiga efter att de fyllt 35.
Svenskspråkiga får numera något mera sällan fyra barn eller flera i jämförelse med år 2006 och även i jämförelse med finskspråkiga föräldrar.
– En oväntad trend är att andelen storfamiljer, i synnerhet mödrar med tre eller flera barn, verkar minska i synnerhet i Svenskfinland, säger Rotkirch.