Fler papperslösa väntas söka sig till Helsingfors
I Helsingfors finns ungefär tusen papperslösa, men deras antal kan till och med tredubblas fram till slutet av året. Det bedömer staden i en utredning om papperslösa och deras servicebehov.
I morgon får stadsstyrelsen i Helsingfors ta del av den utredning om papperslösa och deras servicebehov som staden startade för ungefär ett år sedan. Arbetsgruppen blev ändå omkörd redan i november i fjol, då stadsfullmäktige efter mycket debatt och en jämn omröstning beslutade utvidga tjänsterna för papperslösa.
Då var det många som befarade att de utökade tjänsterna skulle utöva en särskild dragningskraft på asylsökande och papperslösa just till Helsingfors. De utvidgade tjänsterna innebär samma rätt till vård som asylsökande har, bland annat vård av kroniska sjukdomar, vaccin och munhälsovård.
Enligt stadens och sjukvårdsdistriktets beräkningar är kostnaderna för vården av papperslösa högst 400 000 euro under det här året. Hela social och hälsovårdssektorn i Helsingfors slukar drygt två miljarder euro det här året.
– Här syns en liten ökning i efterfrågan men ingen kännbar förändring, konstaterar Ilkka Haahtela, chef för immigrations och sysselsättningsfrågor vid Helsingfors stad.
Enligt staden finns ungefär tusen papperslösa i Helsingfors, men antalet förväntas stiga till det dubbla eller tredubbla före slutet av året. Än så länge är efterfrågan på nödinkvartering blygsam då de flesta bor hos vänner och bekanta.
– Men jag tror vi har anledning att öka kapaciteten då många papperslösa från andra delar av landet troligen kommer att söka sig till Helsingfors, säger Haahtela.
Arbetsgruppen kommer med trettio rekommendationer. Det handlar bland annat om att förbättra uppföljningen av de papperslösa och vilka tjänster de använder. För att underlätta uppföljningen efterlyser rapporten någon form av identifikation.
– Det kunde vara frågan om ett slags idkort. Vi har kollat upp olika lösningar i andra länder, till exempel i Barcelona kan man ha en status i staden även om man inte har uppehållstillstånd. Men det är förstås inte okomplicerat, många vill säkert inte alls bli identifierade av rädsla för att skickas bort, säger Haahtela.
Arbetsgruppen föreslår också mer rådgivning, juridisk och annan.
– Men det är nog så att stadens möjligheter att göra något är mycket begränsade – vi kan inte bevilja uppehållstillstånd eller ordna med hemresor. Vi kan stödja dem som är här, men några permanenta lösningar är det inte frågan om, säger Haahtela.