Ett problem som glömdes bort
Det finns en inre kris i EU som många glömt bort – och den fyller 25 år i år. Den inre marknaden, som skulle öppna hela EU:s vidder för företagen, lever ännu inte upp till alla förväntningar. Vad hände riktigt med den inre marknaden?
EU:s inre marknad i sin fullskaliga form fyller 25 år i år, men den orsakar fortfarande gråa hår.
Det har inte varit så lätt som man trott att öppna gränserna. Det finns fortfarande problem i att erkänna varandras produkter och yrkeskvalifikationer, och den digitala marknaden möter komplexa problem som olika slags upphovsrättslagar. Dessutom spjärnar länderna själva emot.
Dilemmat gäller särskilt tjänstedirektiv, säger kommissionär Jyrki Katainen.
– Det har börjat komma fram protektionistiska tendenser i liten skala och i större skala. Jag är orolig för det.
En företagare i Kajanaland ska kunna sälja sin produkt till hundratals miljoner människor i stället för åt bara fem miljoner. Det är essensen i EU. Så är det också – men inte alls i en så hög grad som det är tänkt.
När EU:s inre marknad nu fyller 25 år är det ett jubileum som passerar många oförmärkt, trots att det är där de stora intäkterna från ett EU-medlemskap kommer. Den inre marknaden lever ännu inte upp till sin potential.
De kan egentligen sammanfattas så här: Varje land vill att den egna motsvarigheten till företagaren i Kajanaland ska kunna sälja till alla andra länder, men inte att företaget i Bukarest eller Frankfurt ska komma in på den egna marknaden. För att inte tala om det tio år gamla exemplet med den polska rörmokaren, som blev symbol för dubierna kring tjänstedirektivet.
”Sämre än för femton år sedan”
En tjänsteman vid kommissionen går så långt som att säga att den inre marknaden i dag fungerar rentav ”sämre än för tio och femton år sedan”.
Orsaken är att det sker både medveten och omedveten protektionism inom EU. Potentialen som rör sig kring hundratals miljoner jobb har inte uppnåtts, och därför har kommissionen i fjol börjat försöka påskynda tjänstedirektivet.
Det gäller särskilt tjänstedirektivet, säger kommissionens vice ordförande Jyrki Katainen om den långsamma framfarten. Till Katainens område hör tillväxt och investeringar.
– Varumarknaden fungerar rätt bra, men också där försöker vart och ett medlemsland tumma på det på sitt sätt. Finansmarknaden fungerar allt bättre och är egentligen den mest dynamiska, med marknaden för tjänster har hinder på vägen, säger
Katainen är också engagerad i att utveckla den digitala inre marknaden. Där råder till exempel olika regler om upphovsrätter som ska sammanjämkas.
– Handeln är digital, där är potentialen mycket stor. Det är det som gör att man i Norra Savolax kan sälja något åt femhundra miljoner människor, säger savolaxaren Katainen.
Så fifflas det
Här är några exempel på hur hindren uppstår i medlemsländerna, enligt tjänstemannakällor.
EU-länderna ska i princip godkänna varandras regelverk. Om Finland godkänner kvaliteten i produkten från Finland så ska den godkännas också i alla andra medlemsländer. Men på en del håll lägger länder ändå till byråkrati, formulär som ska fyllas i eller egna krav för att bromsa upp produkter som kommer in på marknaden.
Bromsandet drabbar särskilt mindre företag, som inte har någon juristarmada som kan driva rättsprocesser i flera år. Det är de stora bolagen som lättast tar sig igenom. Samtidigt uppstår en stor del av jobben i mindre företag, och särskilt inom tjänstesektorn.
Ett annat utbrett fenomen som kan ske helt aningslöst – eller med flit – är alla de regionala och kommunala projekt, där bäste broder-nätverk favoriserar det lokala företaget. Upphandling och stadsplanering kan leda till att det inte är den bästa kandidaten som kommer in på marknaden. Här är inte heller Finland helt oskyldigt.
”Protektionistiska tendenser”
Att marknaden för service och tjänster inte alls rotts i land som man tänkt sig är de flesta beredda att medge öppet. Samtidigt ska kommissionen försöka öppna den inre digitala marknaden – som gäller både digitala produkter och tjänster.
– Bara sju procent av företagen säljer sina produkter på nätet över gränserna. Sju procent, det är skrattretande lite, säger Katainen.
Att gå vidare med den digitala marknaden samtidigt som de tidigare öppnade marknaderna inte blivit vad de skulle bedömer Katainen att är möjligt.
– Vi kan gå vidare med alla områden samtidigt.
Alla de mer akuta bränder som släckts i Europa, och rumban kring brexit, har lett till att den inre marknaden
har fallit lite i skymundan. Uppstår det legitimitetsproblem om inte den ursprungliga idén med unionen levererar? – Jag har hört en hel del om det från näringsliv och ekonomer, att de politiska beslutsfattarna i EU måste börja fokusera på den inre marknaden igen. Det har lite glömts bort – eller kanske tagits för givet. Och så har man glömt vilken betydelse
Bara sju procent av företagen säljer sina produkter på nätet över gränserna. Sju procent, det är skrattretande lite. Jyrkki Katainen EU-kommissionens vice ordförande
och nytta det har, säger Katainen.
– Det har också börjat komma fram protektionistiska tendenser i liten skala och i större skala. Jag är orolig för det, och har tagit upp det med nationella politiker. Det behöver tala om det med varandra och med medborgarna.