Måste vår mångkulturella dotter delta i religiösa aktiviteter i skolan?
Ingen är skyldig att mot sin övertygelse ta del i religionsutövning. Enligt religionsfrihetslagen beslutar ett barns vårdnadshavare gemensamt om barnets religiösa ställning.
Vi är en mångkulturell familj som efter flera års vistelse i utlandet nyligen flyttade tillbaka till Finland. Jag själv hör till kyrkan, men min man och vår dotter gör det inte. Vi har kommit överens om att vår dotter inte ska uppfostras i den kristna tron och undrar hur det blir när hon om ett par år börjar skolan. Hur är religionsundervisningen ordnad för dem som inte hör till kyrkan? Kommer vår dotter att vara tvungen att delta i religiösa aktiviteter i skolan?
MAMMA TILL BLIVANDE SKOLELEV
I Finlands grundlag tryggas religionsfriheten. Denna frihet innefattar bland annat rätten att höra till eller inte höra till ett religiöst samfund. Ingen är skyldig att mot sin övertygelse ta del i religionsutövning. Enligt religionsfrihetslagen beslutar ett barns vårdnadshavare gemensamt om barnets religiösa ställning. Från och med 12 års ålder har barnet självt ett visst inflytande över detta.
I den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter, som är bindande för Finland, anges att staten ska respektera föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn en uppfostran och undervisning som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse.
Det nyss beskrivna utgör grunden för bestämmelserna om religionsundervisning i skollagstiftningen. Enligt lagen ska utbildningsanordnaren, i allmänhet kommunen, meddela religionsundervisning enligt den religion som flertalet av eleverna omfattar. I praktiken betyder det här religionsundervisning enligt den evangelisk-lutherska läran. Vårdnadshavarna till elever som inte hör till kyrkan kan meddela att också deras barn deltar i denna religionsundervisning.
Om det i kommunen finns minst tre elever som hör till det ortodoxa kyrkosamfundet är kommunen skyldig att ordna religionsundervisning för de här eleverna enligt den ortodoxa läran. För minst tre elever som hör till andra religionssamfund är kommunerna också skyldiga att ordna religionsundervisning om deras vårdnadshavare begär det. Eleverna ska delta i undervisningen i sin egen religion.
Det är anledning att notera att religionsundervisningen i Finland sedan år 2003 inte är konfessionell. Lagen anger att religionsundervisningen ska ordnas enligt den religion som eleverna omfattar. Före 2003 angav lagen att religionsundervisningen skulle ordnas enligt trosbekännelsen i den religion eleverna hörde till.
En elev som inte hör till något trossamfund och som inte deltar i religionsundervisningen ska undervisas i livsåskådningskunskap. En elev som hör till ett trossamfund vars religion inte undervisas i kommunen ska på vårdnadshavarens begäran också undervisas i livsåskådningskunskap. Kommunen är skyldig att ordna undervisning i livsåskådningskunskap om det finns minst tre elever som har rätt till denna undervisning.
Julfesten är inte religionsutövning
Frågeställarens dotter kommer alltså inte att vara tvungen att delta i religionsundervisning, utan ska i stället delta i undervisningen i livsåskådningskunskap. Dottern behöver inte heller delta i sådana aktiviteter som innebär religionsutövning, såsom i skolgudstjänster (juleller påskgudstjänster) eller religiösa morgonsamlingar. Skolan måste ordna alternativ verksamhet för dem som inte deltar i de här aktiviteterna.
Som religionsutövning anses inte till exempel jul- eller vårfester, även om man vid festerna sjunger enstaka psalmer. Inte heller vissa etablerade traditioner som har religiöst ursprung gör en fest till religionsutövning. Alla elever förutsätts delta i dessa.