Uppsving för sommarstugor
Ryktet om sommarstugedrömmens död är betydligt överdrivet. 2010-talet har redan gått om 00-talet när det gäller antalet nybyggda fritidshus. Starkast är utvecklingen på Åland och i Lappland.
Åland växer starkast i hela landet när det gäller antalet nya fritidshus. Bara tillväxten i Lappland, som drivs på av den starka turisttillströmningen, mäter sig med ölandskapet. En viktig orsak till de många nya sommarstugorna på Åland är att ålänningarna har blivit fler.
Det mesta pekade på att sommarstugemarknaden i Finland började vara mättad. Antalet fritidsbostäder ökade med över 110 000 hus på 1980-talet men på 00-talet stannade tillväxten vid mindre än 24 000 hus.
Inbromsningen sedan den stora sommarstugeboomen på 1970- och 1980-talen fick medierna att tala om hur en allt större del av de unga ratade sommarstugan och i stället satsade pengarna på annat.
Det visar sig ändå att sommarstugedrömmen har mer liv i sig än många trott.
2010-talet har bjudit på ett litet uppsving för fritidsboendet. Ökningen i både procent och antal är redan större än under 00-talet trots att två år återstår av decenniet, visar färska siffror från Statistikcentralen.
Ser man på utvecklingen sedan 2010 märker man att tillväxten har varit starkast i två helt olika landsändor: Åland och Lappland.
Fastighetsmäklaren Robert Gustafsson på Mäklarhuset i Mariehamn ser flera faktorer bakom den åländska utvecklingen.
En viktig orsak är att den åländska befolkningen har ökat under längre tid. Många nyinflyttade har nu bott i fem år på Åland vilket är kravet för att man ska få hembygdsrätt och därmed rätt att köpa mark för fritidsfastigheter på Åland.
– Det handlar om en rätt köpstark kundgrupp också, säger Gustafsson.
Samtidigt är både unga och äldre ålänningar aktiva på marknaden.
– Det vi ser är att åldern har gått ner på visningarna för fritidsboende. Det verkar som om de unga är lite mindre rädda för att ha två lån. Traditionellt har man velat betala av lånet för huset, och först sedan satsa på fritidsboende, säger Gustafsson.
De äldre köper också sommarstugor på Åland. Då kan det handla om att man avstått från sin villa och flyttat till lägenhet. I samband med en sådan flytt kan det bli aktuellt med ett sommarhus som komplement till det nya bekvämare lägenhetsboendet.
Ekonomin bidrar till den starka utvecklingen. Arbetslösheten på Åland hör till de lägsta i EU.
Lapplandsboom
Kittilä i Lappland står för den näst största procentuella ökningen i antalet fritidshus i Finland under 2010-talet.
Till stor del handlar det om nybyggen i anslutning till eller nära semesterorten Levi, säger försäljningschefen Sari Alaruikka på fastighetsförmedlaren Habita i Kittilä.
– Efter några lugna år är det livligare igen. Och om köparna i fjol siktade sig in på hus som kostade 200 000 så handlar det om 250 000 euro i år, säger Alaruikka.
Vid Levi är köparna ofta investerare som ser sin chans när turisterna blir fler i Lappland. Planen är att Levi ska ha 1,2 miljoner besökare 2025, upp från nuvarande 700 000. Hela byar med villor och hus som för tankarna till semesterorter i Alperna finns på ritbordet.
I motsats till Åland beror tillväxten för fritidsboendet i Kittilä nästan helt på besökare och köpare utifrån. Nedförsbacken kan vara brant vid en konjunkturnedgång.
Ålänningarna behöver däremot inte vara särskilt oroade för framtiden. Tillväxten är på stabil grund.
– Prisutvecklingen har varit måttlig för fritidsboendet på Åland under 2010-talet, säger Robert Gustafsson på Mäklarhuset.
Över huvud taget är den åländska ekonomin rätt tålig.
– På gott och ont har vi inte så mycket industri som kan försämra läget över en natt, säger Gustafsson.