Trump i fokus för haussat kongressval
Om fem månader går amerikanerna till valurnorna för ett kongressval som inte lär likna något annat. Det är inte omöjligt att president Donald Trumps parti Republikanerna lyckas behålla majoriteten i båda kamrarna – vilket vore en historisk skräll.
Det hör till vanligheterna att en nytillträdd presidents parti åker på pisk vid det första mellanårsvalet. Men nu står det och väger mellan republikansk och demokratisk majoritet i prognoserna inför både senatsoch representanthusvalen.
– Demokraterna har en chans att ta hem representanthuset, men det blir inte lätt för dem, konstaterar Chris Galdieri, statsvetare vid Saint Anselm College i New Hampshire.
– Den stora valfrågan är Donald Trump själv. I stort kommer valet att handla om vad väljarna tycker om sin president.
I den frågan är amerikanerna starkt splittrade. Många demokrater TT talat med målar ut Trump som den värsta president USA haft. De beskriver en stark mobilisering inom det egna partiet och en våg av entusiasm vid politiska möten. Den tesen stärks av vårens primärval, där i synnerhet progressiva demokratiska kvinnor haft stora framgångar.
Internt inom Republikanska partiet går åsikterna isär. Ett stort antal väljare, i synnerhet på landsbygden, älskar sin president vars opinionssiffror stadigt gått uppåt efter årsskiftet. De gläds åt börsuppgångar och skattesänkningar och skyller den frispråkige presidentens grodor (till exempel när han uppges ha kallat Haiti, El Salvador och vissa afrikanska nationer för ”skithålsländer”) på vad de anser är partiska och oärliga medier.
Andra republikaner är mer tveksamma. De anser att Trump inte beter sig presidentlikt eller som en ”sann” republikan. Flera partikamrater ställer inte upp på hans konfliktorienterade politik som bland annat resulterat i ett punkterat Iranavtal, fortsatta utfästelser om en gränsmur mot Mexiko och handelskonflikter med stora delar av världen.
– Trump har sagt att han tänker kampanja på många platser. Men han verkar inte inse att han är till belastning för vissa partikamrater och för dem kan det bli svårt att säga det till honom, säger Galdieri.
48 ställer inte upp
Tveksamheter kring Trump är sannolikt ett bidragande skäl till att hela 48 republikaner i representanthuset meddelat att de i år går i pension eller av andra skäl inte ställer upp för omval. Det gör att den kammaren, som tidigare ansågs ointaglig, ligger inom räckhåll för Demokraterna.
Vid mellanårsvalet står alla de 435 platserna i representanthuset på spel och en tredjedel av senatens 100 (dess ledamöter väljs ”omlott” på sex år vardera). Trots att Republikanerna i nuläget bara har en plats övertag i senaten har det ändå ansetts svårt för Demokraterna att vinna där. Detta eftersom det mest är demokratiska senatorer som i år står inför omval, i flera fall från traditionellt konservativa delstater. Men i ljuset av att fem republikanska senatorer pensionerat sig eller av andra skäl slutat så står det opinionsmässigt och väger även inför det valet, enligt oberoende Real Clear Politics sammanställning.
En skräll
Det första mellanårsvalet efter att en ny president flyttat in i Vita huset brukar ses som en förtroende- mätare av dennes ledarskap. I princip alla kongressval två år in i en ny presidents ämbetstid har slutat med rejäla nederlag för dennes parti. Ett undantag utgörs av valet 2002, då republikanen George W Bush var president, men då var USA fortfarande starkt präglat av terrordåden mot östkusten den 11 september året innan.
Om Donald Trumps Republikanerna skulle lyckas behålla majoriteten i kongressens båda kamrar den 6 november vore det därför en skräll. Trump själv ska ha sagt till rådgivare att han tror att det är fullt möjligt, enligt nyhetskanalen CNN. Samtidigt är fem månader lång tid i den politiska världen.
– Kommer folk att bry sig om (porrproducenten) Stormy Daniels anklagelser? Vad händer med Robert Muellers Rysslandsutredning? Det finns många oskrivna kort, säger Galdieri.