Peru har rest sig ur kaosets ruiner
Perus guldåldrar inom fotbollen inföll på 1930-, 1970- och 1980-talen. Efter VM-medverkan i Spanien 1982 började dock en lång, ond spiral för både landet och landslaget.
Den kroniska hyperinflation som drabbade Peru i mitten av 80-talet påverkade också i allra högsta grad den peruanska fotbollen, på juniornivå, klubblagsnivå och landslagsnivå. Då folk plötsligt märkte att det ägg som dagen innan kostat en sol följande dag kunde kosta 40 sol fanns det viktigare saker än fotboll att tänka på. Att terrororganisationer som Sendero Luminoso, MRTA och Tupac Amaru huserade fritt och skördade tiotusentals offer ledde också till att folkets fokus på fotboll avtog.
På 70-talet förfogade Peru över världsstjärnor som Hugo Sotil, Roberto Challe, Pedro Pablo Leon och framför allt Teofilo Cubillas. Den sistnämnde är Perus främsta spelare genom tiderna och en legendar i sitt hemland, framför allt i huvudstaden Lima och storklubben Alianza från samma stad. Cubillas var den peruanska fotbollen personifierad. Elegant och teknisk.
Efter det följde många magra år. Talangerna blev färre och peruanska spelare fick svårare att få kontrakt utomlands. Flygkraschen 1987 där storklubben Alianza Limas hela spelartrupp omkom inverkade naturligtvis också.
På 1990-talet fick man fram spelare som Claudio Pizarro, Nolberto Solano och Andres Mendoza. Samtliga tre gjorde långa karriärer i Europa, Pizarro spelar alltjämt, men ett ojämnt landslag var aldrig nära att nå VM.
I takt med att den peruanska ekonomin repat sig har också standarden på den inhemska ligan förbättrats, juniorverksamheten har fått ett lyft och det landslag till och med inbitna fans på 2000-talet fann mer eller mindre odugligt har börjat intressera och fascinera de breda massorna igen.
Guerrero med
Fotboll är Perus i särklass största sport och då landet kvalificerade sig för VM för första gången på 36 år kände glädjen inga gränser. Det var fest i hela landet. I december drabbades hela nationen av skrämselhicka då lagets stora stjärna och kapten, Flamengoanfallaren Paulo Guerrero fastnade i ett dopningstest. Han testade positivt för kokainmetaboliten bensoylekgonin och stängdes av i ett år.
Guerrero hävdade att han fått i sig substansen via coca-te, en väldigt vanlig dryck i Peru, i synnerhet i höglandet där teet gjort på kokablad anses lindra symtom för höjdsjuka.
Fifa, en organisation som inte gjort sig känd som den mest samvetsgranna dopningsmotståndaren, förkortade straffet till ett halvår vilket plötsligt betydde att Guerrero var tillgänglig för VM. Men då skiljedomstolen Cas i maj upphävde Fifas beslut och förlängde avstängningen till 14 månader verkade 34-åringens, med 34 mål i landslaget, öde beseglat.
Guerrero och hans brasilianska advokater tog målet vidare till en domstol i Schweiz som tillfälligt upphävde avstängningen.
Anfallaren är lagets stora pådrivare och stjärna och med honom i ledet har det avlånga landet alla chanser att blanda sig i kampen om avancemang.
– Drömmen om VM gick i uppfyllelse för ett land och ett folk. Att få spela VM är det största du kan vara med om. Vi är ett verkligt sammansvetsat lag som kommer att ge allt, säger Guerrero till Marca.
Peru har av många pekats ut som en svart häst i VM. Laget slutade femma i det sydamerikanska VM-kvalet. I playoff slog laget ut Nya Zeeland. I kvalet slog laget bland andra Paraguay och Uruguay, man kryssade två gånger mot Argentina och formen inför VM kan inte beskrivas som annat än ypperlig.
Laget är obesegrat i de tretton senaste matcherna och i träningsmatcherna under våren har laget bland annat besegrat Island och Kroatien.
Senast blev det 3-0 mot Saudiarabien. Och jodå, Guerrero gjorde två mål.
Fotnot: HBL presenterar samtliga VMtrupper. Nu har turen kommit till grupp C.