Pantsystemet inte bra modell

DRYCKESEMBALLAGE Europaparlamentariker Henna Virkkunen hänvisar i sin insändare (HBL 5.6) till det finländska pantsystemet för dryckesemballage. Hon har rätt i det att finländarna är bra på att returnera sina dryckesemballage via pantsystemet, men dess upplägg skall och bör inte ligga som grund för övriga länder inom EU.

Upplägget med att handeln äger 50 procent och dryckesindustrin 50 procent av Suomen Palautuspakkaus Oy (Palpa) som driver pantsystemet i Finland medför automatiskt gräns- och handelshinder. Det andra som är fel i det finländska pantsystemet är att staten har belagt pan-

ten med mervärdesskatt. Panten är varken en vara eller en tjänst och däri skall mervärdesskatten vara 0 procent. I Norge har man förstått det rätt.

Sveriges konkurrensverk har förklarat panten på följande sätt: ”Ett pantsystem kan ses som en kombination av en skatt på en aktivitet som potentiellt leder till en negativ extern effekt (till exempel en miljöskada) och en subvention av en aktivitet som gör att den potentiella skadan inte kommer till stånd.

Pant på dryckeskärl kan alltså ses som en skatt som tas ut för att korrigera för den negativa effekten av nedskräpning, deponering eller förbränning, i kombination med en lika stor subvention av återlämning. Den som återlämnar dryckeskär-

let undgår beskattningen, medan den som väljer att inte ’panta’ beskattas.”

I de delstater i USA som har pantsystem är det delstaten som driver pantsystemet, har de förstått något där som inte de nordiska länderna har gjort? Branschen bör såklart ordna själva insamlingen av dryckesemballagen enligt producentansvaret för förpackningar, men en neutral instans bör hantera panten (penningflödet) och besluta om kraven för inträde till pantsystemet etcetera. Pantsystemet kan jämföras med ett naturligt monopol.

I Sverige och Norge samlas cirka 85 procent av PETflaskorna in genom pantsystemet, men det är omöjligt att erhålla vettiga återvinningsuppgifter av finländska myndigheter. I praktiken betyder det att det blir pant outtagen varje år. Jag har granskat Palpas räkenskaper för 2007– 2014 och under de åren lyfte bryggerierna ut drygt 100 miljoner euro outtagen pant. I Sverige blir cirka 350 miljoner kronor pant outtagen årligen och i Norge 170-180 miljoner kroner. Pengarna finns inte kvar fast branschen påstår att så är fallet.

Enligt Palpa är det under tio personer i Finland som kan pantsystemet för dryckesemballage och tre av dem är knutna till mig. Vi är såklart intresserade av att ställa upp och hjälpa medlemsländerna inom EU att uppnå kraven för insamlingen av plastflaskorna och vi är helt neutrala.